Vi hör ofta från
vänner både i Sverige och här nere att orkidéer kan man ju inte köpa för de
kommer ju aldrig tillbaka. Det gör dom visst det – alla våra orkidéer blommar
två gånger om året och det har dom gjort i åratal både i Frankrike och i
Sverige. OK – de trivs faktiskt än bättre i vårt franska hus, vilket innebär
att de får längre stänglar och större och fler blommor än vi lyckades med i
Sverige, men de kom tillbaka i Sverige också.
Varhelst vi ser
friska och billiga orkidéer så köper vi – främst blir det Palenopsis för de är
enklast och tacksammast och dessutom vackra och rikt blommande. Vi har köpt på
IKEA, i blomsterhandel, på marknaden, i snabbköpet och på blomstermässor, men
aldrig betalat någon förmögenhet för en orkidé. Hemligheten är skötseln och
miljön.
Vårt intresse för
orkidéer vaknade när vi besökte en av mina doktorander som hade ett hus i
regnskogen i södra Brasilien. Dom hade problem med Brudorkidéer som satte igen
deras hängrännor, men sådana smällar får man ta i livet. Hennes man tog oss med
på orkidésafari på den oändliga ”tomten” och vi samlade på oss en del som vi
packade i avskurna läskflaskor för hemtransport. En sällsynt växt från det
äventyret blommar troget hos min dotter fortfarande och kanske någon vän har någon
orkidé kvar också, men det är väl inte troligt – det var ändå mer än ett
decennium sedan. Dessutom är de vilda lite knepigare.
Orkidéer vill ha
massor av ljus, men inte direkt solljus, precis som i regnskogen där solljuset
silas genom de skira trädkronorna. Dom vill dessutom ha fuktighet i luften
eftersom de tar upp fukt via tjocka ”sladdar” till luftrötter. Dom vill däremot
ha torra fötter. I Brasilien insåg vi att de inte nödvändigtvis behöver jord,
men om man vill plantera dem så bör det vara i specialjord för just orkidéer. Det
finns emellertid ett problem när man bor i Sverige – orkidéer gillar inte att
stå över element och element har man där det är ljust i Sverige. Dessutom
torkar element ut luften och det är inte heller bra.
Det är min fru
som sköter om dom. Vi placerar dem i fönster som inte har direkt sol eller en
bit in där det är ljust men inte sol, vilket är enkelt när man har +70 cm
tjocka stenväggar. Stenväggarna gör också att fuktigheten i luften alltid är bra
för orkidéerna. För att göra dem glada tar min fru en vinkylare med ljummet
vatten och orkidégödning en gång i veckan och går igenom samtliga. Hon häller
vattnet ett antal gånger över jorden i krukan så det rinner genom och tillbaka
i kylaren tills jorden och luftrötterna är fuktiga. Sedan är det nästa plantas
tur. Det går ju nästan inte åt något vatten eftersom det är samma vatten hela
tiden. När behandlingen är klar ställs dom tillbaka i ytterkrukan som måste
vara så beskaffad att inte innerkrukan når botten. Eventuellt resterande vatten
ställer sig då i botten på ytterkrukan och bidrar till fuktigheten runt
plantan, men de blir inte våta om fötterna. Som ni ser behövs inte så mycket
uppmärksamhet för att de skall trivas. Glömmer man dom så fixar dom det också.
Så - mitt råd är
att inte slänga ”fådda” orkidéer när de blommat över. Misshandla och svält dom lite
lagom mycket bara så får ni glädje av dom i många år. Norpa gärna vännernas
kasserade om ni får, men räkna med att dom blir sura när orkidéerna blommar hos
er varje försommar och Jul
2 kommentarer:
Nu är det ju så att du har sk "gröna fingrar", tänker på alla konstiga frökapslar som du har plockat genom åren och plötsligt finns där en vacker blomma. Jag kan se hur det snart prunkar på terassen :D
Den här gången är et faktiskt Annel som äger fingrarna. Ha det bra Eva!
Skicka en kommentar