google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Livskvalitet som pensionär i Europa: Goda nyheter google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0
Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

fredag 3 maj 2013

Goda nyheter


Det talas om att svenska universitetsstuderande inte kan läsa och skriva tillräckligt bra. Det talas också om att lärarna på svenska universitet är dåliga pedagoger. I båda dessa dåliga nyheter ligger det, enligt min erfarenhet, ganska mycket sanning, som jag tänker kommentera. Jag kommer emellertid också att beröra en riktigt god nyhet som jag dessutom är stolt över.

Under mina 25 år som universitetslärare undervisade jag på en utbildningslinje där det bara var femmor i betyg som gav möjlighet för att komma in. Inte ens alla som hade femmor kom in utan en del fick söka i åratal innan de lyckades. Trots att dessa elever tillhörde eliten av de som lämnade gymnasiet fanns det mycket att önska vad gällde det skrivna språket. Däremot var de oerhört begåvade vad gällde muntlig framställning och konstnärligt uttryck. 

När det gäller de pedagogiska talangerna hos många universitetslärare så är även det ibland ett problem eftersom de ofta rekryteras utifrån fackkunskap och det kan ibland stå i motsättning till förmågan att kommunicera sin kunskap till mindre kunniga.

Trots detta läser vi i Göteborgs-Posten att Chalmers har korats till Europas bästa skola och världens tredje bästa vad gäller att lära ut. Det är 160 000 studenter i hela världen som studerar i andra länder än sitt hemland som svarat. Chalmers Studentkår anses också vara bäst på att ta emot och stödja utländska studenter. 

Den svenska pedagogiken stävar också ofta till att göra studenterna kreativa, självständiga och sökande i sin kunskapsinhämtning, vilket skiljer sig från många länders metod som går ut på att professorn detaljstyr studentens såväl metoder som resultat.

Jag har själv haft ett antal utländska studenter såväl på masters som på doktorandnivå och i början fått utstå ändlösa diskussioner för att jag inte gett dem ”läxor” och detaljstyrt deras arbete utan låtit dom söka sig fram, men alltid varit beredd att stödja och puffa dom i rätt riktning när frustrationen blir för stor. Dessa elever har inledningsvis förväntat sig, vana från sitt hemland, att i princip få order om hur och vad de skall göra. Dessa elevers prestationer har, när de insett principen för studier på denna nivå, varit strålande och deras stolthet att faktiskt ha åstadkommit något eget har varit enorm. Jag vet att många lärare på Chalmers använder sådana pedagogiska metoder och det är säkert en bidragande orsak till skolans höga rankning vad gäller lärande.

6 kommentarer:

Freedomtravel sa...

Vi har precis underkänt ganska många studenter på en hemtenta (grundutbildning kandidatnivå) Pratade just om att många har svårt att uttrycka sig och formulera sina tankegångar, även fast de haft tid och tillgång till litteratur... Men att doktorander från andra kulturer är mindre självständiga (åtminstone till en början) kanske inte är så konstigt. Vi upplever det också (jag är doktorand själv), men i deras kulturer är de ju ofta vana att nån annan bestämmer och att det inte är ok att ta egna beslut på det sätt som förväntas här. Samtidigt märker man ju att de utländska studenterna/doktoranderna ofta är beredda att jobba väldigt hårt...

Jan Granath sa...

Ja så är det nog i huvudsak.
Jan

Elisabeh sa...

Jag har en son som tar sin master i Aberdeen i sommar och han vittnar om hur han som svensk student, van vid kritiskt tänkande och självständigt arbete från svensk skola, har haft ett enormt försprång gentemot sina mer drillade studiekamrater. Detta har framförallt blivit tydligt när det varit dags för friare skriftlig produktion.
Är sämre språklig förmåga företrädesvis ett svenskt fenomen och månne kopplat till ökad användning av sociala medier, där det skrivs snabbt och ofta utan så mycket eftertanke? Sverige ligger långt fram där. Skrivprocessen kräver ju oftast mer eftertanke för att bli vass...

Jan Granath sa...

Jag kan inte låta bli berätta om mina första staplande steg som lärare - http://france-midi.blogspot.fr/search?q=Charlottenberg
Med vänlig hälsning,
jan

Elisabeth sa...

Och jag kunde inte låta bli att läsa din underbara betraktelse från förr! Tänk att som blott nittonåring knäcka den allra viktigaste pedagogiska koden och fokusera på adepternas förmågor istället för brister! Sådant som åtskillig forskning och beprövad erfarenhet kommit fram till genom årtiondena.
Jag gissar att att det gick bra för de flesta av dina första elever. För visst räcker det ofta bra att bara någon vuxen - eller "nästan-vuxen" - ser för att självförtroendet skall få en puff i rätt riktning?

Jan Granath sa...

Jag får nog skylla på ungdomlig naivitet och bristande pedagogisk skolning att jag lyckades träffa rätt där.
Jag har senare ägnat mig mycket åt just lekmäns kreativa och ifrågasättande förmåga i möte med expertens fasthållande vid det som dikteras av hans/hennes skolning. Det blev också mer eller mindre ämnet för min doktorsavhandling så småningom, men då i en helt annan kontext.