Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

onsdag 28 november 2007

Sol, värme och marknad i november


Det är en fantastisk dag idag; 16ºC, klar himmel, strålande sol och ingen vind. Vi var på marknaden. Varje onsdag är det marknad i Lezignan Corbières. Hela sta´n är avstängd och där är stånd som säljer kläder, mat, blommor och prylar. Man blir så glad när man går omkring och ser allt detta överflöd av färska varor som bönderna tar in till sta´n. Där finns stånd med en enorm massa olika sorters oliver, torkad frukt, syltad frukt, nötter och mandlar, kryddor, korvar, ostar och grönsaker. Grönsaker och frukt är en speciell upplevelse. Där finns apelsiner, clementiner, paprika, sötpotatis, sallader, mängder av olika tomater, avokados, rödbetor, morötter, selleri, fänkål och allt annat man kan önska sig. Dessutom finns mängder av stånd med kött och fisk. Ostron, räkor, rödspätta, torsk, nilaborre, jättestora pilgrimsmusslor och en massa saker jag inte ens vet vad det är. När man köper fågel kan man välja på pärlhöns, anka, vaktel och naturligtvis kyckling och några till. Kyckling är lantkyckling, tuppkyckling, höna, majskyckling och några fler sorter jag inte ens vet vad de betyder. Hur som helst är det ett överflöd av produkter som inte är så hemskt dyra.

Vi köpte massor av apelsiner för 1 Euro kilot för att pressa till frukost. Dessutom köpte vi mängder av grönsaker, clementiner och fem avocados för en euro så vi kan göra en avocadosoppa till fredag när vi får vänner på middag.

På hemvägen gick vi in en charkuteriaffär där man har fantastiskt kött. Dom berättade att dom köper djuren levande och slaktar på eget slakteri; allt för att kontrollera kvalitén i alla led. Vi köpte bl. a. två skivor bavette som är ett, i svenskt tycke, felskurer kött eftersom det skärs längs med fibrerna. Jag har aldrig kommit underfund med vilken del av oxen det är men det är fantastiskt mört och saftigt. Saftigheten beror nog på att det är felskuret så inte saften rinner ur fibrerna. Man äter det med massor av brynt charlottenlök. Lite likt en svensk biffstek, men mycket mörare än den biffstek jag fick när jag var liten som kom från den slaktade mjölkkon som gått i sin av ålder.

Vi är lite ovana vid årstiderna här. En massa blommor och träd blommar på hösten; ofta samma som blommar på våren hemma. Det känns lite konstigt. Annars uppskattar vi ljuset här på vintern. I Sverige hade det varit mörkt på eftermiddagen när fortfarande solen skiner och det är ljust här. Vi upptäcker att man faktiskt behöver ljus för sina kroppsliga solbatterier! Man blir gladare.

onsdag 7 november 2007

Sverige har problem – åtminstone jämfört med resten av Europa


Jag lyssnar varje morgon på Ring P1 som jag tycker är ett ganska underhållande program, men jag måste säga att jag lyssnar till det på ett annat sätt nu sedan jag bosatt mig i Frankrike. Det är uppenbart att Sverige har enorma problem!

Det största är att en statssekreterare har druckit vin, som dessutom var bjudet, med en journalist och till råga på allt pussat honom på kinden. Eftersom det var en så enorm skandal ryckte naturligtvis kvällspressen ut och, med all rätta, tog bilder så svenska folket skall få klart för sig vilken rutten samling dekadenta, korrupta mutkolvar till politiker vi har i Sverige.

Jag skäms! Jag kan bara inte berätta för mina franska vänner hur långt vårt land sjunkit i omoralens träsk. Tänk er en fransk politiker som skulle pussa en journalist på kinden och dessutom i samband med vinkonsumtion. Den enda tröst, som i någon mån kan upprätta vårt nationella anseende är att hon fick omedelbart avsked, vilket givetvis var ett alltför lindrigt straff.

Naturligtvis ledde detta till granskning av efterträdaren, som redigt nog genast berättade att hon hade reparerat sitt sommarställe med svart arbetskraft. En rättmätigt indignerad diskussion har sedan förekommit i radio om hur vanligt utbredningen av svarta löner är i Sverige och huruvida det är andra än moderater som ägnar sig åt detta. Man har då inte nöjt sig med att fördöma den relativt moderna företeelsen att hantverkare som, trots att de har firma, jobbar svart utan även grävt sig ned till själva ursprunget för svartarbete i vår kultur.

Jag minns från min barndom hur alla i vår by arbetade svart konsekvent. Under skörden gick man från gård till gård och gjorde dagsverken åt varandra. Anledningen var att vi alla var småbönder som inte hade råd att ha vit arbetskraft i form av anställda lantarbetare utan löste det genom att hjälpa varandra. En del kanske hade lite mer havre eller hö än andra och fick därför mer arbeta av andra men det jämnade ofta ut sig i längden. En sak som jag med fasa tänker på är att man lånade varandras hästar eftersom ingen hade mer än en häst och i vissa lägen krävdes det två. Den stora förloraren var staten som gick miste om moms, arbetsgivaravgifter, och givetvis inkomstskatt på det utförda arbetet. Jag måste nog erkänna att vår snickarkunnige granne fixade ett och annat hos oss och medan min far hjälpte andra med deklarationerna. När det blev fråga om betalning sa ofta grannen: ”Ja ge mig en femtilapp så blir det bra." Jag förundrade mig alltid över att det alltid blev en femtiolapp oavsett arbetets längd. Själv gav jag nog bort några gäddor till grannfrun som inte kunde fiska själv och vi fick en och annan bit älgkött av dom som jagade för att dom fick använda vår lilla skog. Där rök skatt på både varor, tjänster och arrende för jaktmark. När jag riktigt erinrar mig så minns jag att grannen hade en hårklippningsmaskin så han klippte alla barn i byn. Jag tror det sällan utbyttes några pengar i sammanhanget utan inskränkte sig till byte av varor och tjänster som givetvis ändå, enligt lagen, skulle ha beskattats och ”momsats” i vanlig ordning. Nu var vi så förhärdade på den tiden så vi inte ens förstod att vi var lagbrytare av värsta sort. Vi till och med förhärligade brotten genom att kalla det grannsämja. Jag vet från vad min bror berättar att denna kriminella verksamhet fortfarande förekommer på landet under förevändning av att just vara bevis på grannsämja.

Det är inte underligt att vi har sådana problem med ekonomisk brottslighet när vi har kriminaliteten så djupt rotat i vår urgamla bondekultur. Nu skall sägas att detta beteende förekommer även här i Frankrike. På samma sätt som vi gjorde i Sverige på den tiden vi bodde på landet, hjälper bönderna varandra här under vinskörden. Så här är vi inte värre än fransmännen vilket ju är en liten tröst.

Jag erinrar mig förresten att grundaren för Centrum för tvärvetenskap vid Göteborgs universitet, professor Emin Tengström, faktiskt på sjuttiotalet framställde detta kriminella beteende som något positivt och eftersträvansvärt. Han föreslog att man skulle dela upp vår ekonomi i tre sektorer, inte som nu två sektorer. Dessa skulle vara marknadssektor, offentlig sektor och informell sektor. Dessa tre sektorer skulle legalt och skattemässigt behandlas efter sina egna förutsättningar, dvs. det som var tillåtet i den ena sektor var inte automatisk tillåtet i den andra. Han menade att den informella sektorn som byggde mycket på arbetsbyte och social gemenskap var sund i sig och gjorde att även orter som inte kunde leva upp till marknadsekonomins krav eller hade underlag för en stor offentlig sektor trots det kunde erbjuda en bra livssituation där tillgången till reda pengar inte var den allenarådande måttstocken. Det var på den tiden miljömedvetna människor skulle bo på landet nära naturen. Givetvis är sådana villoläror omoderna i en tid då en riktigt miljömedveten person skall bo på Östermalm och köra SUV och inte på landet där man bidrar till växthuseffekten genom långa transporter med flera år gamla bilar, kor som pruttar, bönder som sprutar, gödselstackar som stinker metangas (skit) och förstör sommargästernas grillkvällar och allt vad det är av elände.

Bilden visar Arvikakonstnären Jack Edgrens bild Arbetsbyte
Gadgeten innehöll ett fel