Ett helt asocialt beteende

Jag promenerar fortfarande varje dag fast jag är i Göteborg för närvarande. Jag inser att det är ett asocialt beteende nu när jag snart är 65 och skall börja uppbära allmän pension. Givetvis borde jag av solidaritetsskäl lägga mig ned och dö för att spara statskassan en fullständigt onyttig utgift.

Att promenera varje dag säger dom ju skall förlänga livet. Inte vet jag om det är sant - dom påstår ju så mycket numera om än det ena än det andra. Just nu är det bra att dricka kaffe och vin och det tackar man ju för. I Göteborg har jag insett att det är ännu fler fördelare med att promenera. Jag kan exempelvis nästan äta en god lunch på stan för den kostnad det innebär att åka några hållplatser tur och retur med buss eller spårvagn. Jag såg dessutom ett vetenskapligt program på svensk TV härom kvällen som visade hur en enkel nysning fortplantade sig på ett allmänt kommunikationsmedel. Ända upp till 40 meter kunde bacillerna flyga i ett tunnelbanetåg. Med tanke på hur infektionskänsliga pensionärer är vore det kanske en ren samhällsekonomisk vinst att dela ut gratis spårvagnskort till alla åldringar.

Nu hoppas jag inte alltför många blir inspirerade av mina idéer och börjar bojkotta de allmänna kommunikationsmedlen för då har väl Göteborg infört gångtullar och speciella gångavgifter, för att kompensera för inkomstbortfallet, nästa gång vi kommer hit.

Hur jag skall göra om det blir ruskväder vet jag inte riktigt - hittills har vädret varit helt fantastiskt de dagar vi varit här så det är en njutning att strosa omkring på sta'n som just nu är oerhört vacker i sin sensommarskrud.