Början till ett sundare liv??

När jag kom hem från Nora hade kalaspuddingarna åkt hem men vännen Eva var fortfarande kvar så jag fick träffa henne. Hon åker på lördag. Det verkar som damerna har haft det jättetrevligt med besök på stranden, bad, gourmetrestauranger, vingårdar och annat trevligt. Som dom flesta som kommer till den här delen av Frankrike har dom blivit förtjusta i det vackra landskapet, den genuina kulturen och de av turism och modernitet oförstörda miljöerna - och så maten och vinet förstås.

Själv har ja bestämt att jag skall börja ett nytt liv eftersom problemet med diskbråcket återkommer alltför ofta och är alltför långvariga. Jag har nu ätit beroendeframkallande smärtmedicin i tre veckor och det är ingen höjdare. Jag har börjat med långa promenader på Garriguen dagligen - ca 1 1/2 timma i rask takt. Det får diskerna att krypa tillbaka till sin rätta plats och gör att jag kan klara av att knyta skorna och annat väsentligt i livet. Promenaderna blir inte sämre av att utsikten uppe från Garriguen är milsvid och helt fantastisk. Idag lyckades jag lura med damerna på min vandring men dom var ganska slaka efteråt - men oerhört stolta. Själv är jag av födsel bloddopad genom abnormt höga HB-värden som normalt bara kan fås genom bloddoping på konstgjord väg. Flåset finns således men inte musklerna. Jag är snarare muskellös än muskulös numera - speciellt syns det på mitten tråkigt nog. Man skulle kunna säga att jag ägnat mig mer åt Buddabuilding and bodybuilding, men nu skall det bli ändring på det. Inte för att jag tänker börja lyfta skrot för att bli någon Hulk men man kanske kunde göra något så man inte ser ut som en gravid tändsticka.

Tråkigt nog fick jag inte sällskap på dagens promenad - dom tittade på mig väldigt konstigt när jag frågade. Sak samma, då kunde jag gå lite fortare eftersom "spiken" i ryggen börjar försvinna. Efter bara någon kilometer såg jag en enorm rovfågel flyga upp och cirkla på låg höjd. Nu låter jag som Tore Skogmans storfiskare men den var säkert 1 meter i vingspann - mäktigt! Eftersom jag har med mig min lilla pocketkamera blir det några småpauser när jag ser något riktigt vackert i höstvegetationen. Trots det är jag dyngblöt av svett när jag kommer hem - det är trots allt fortfarande 28 grader varmt och bara lätt bris.