Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

fredag 10 juni 2011

Nyfiken på fransk mat, samt en sjukling i familjen


En del gäster från Sverige förhåller sig mycket skeptiska till de franska kulinariska specialiteterna. Det gäller emellertid inte min brorsdotter Åsa och hennes sambo Robert. Båda är väldigt nyfikna på allt som är franskt och speciellt Robert har inte tvekat inför något han erbjudits hittills.

Idag hade en av våra vänner födelsedag och som vår tradition bjuder bjöd hon på restaurang, vilket inkluderade även Åsa och Robert. Vi besökte sportpalatset i Narbonne som har en buffé som går utöver det vanliga. Där finns allt - verkligen allt man kan tänkas äta av franska och andra delikatesser. Här kunde Robert botanisera i havssniglar, ostron, grodlår, gåslever och allehanda andra saker som de flesta svenskar aldrig skulle stoppa i munnen. Jag säger inte att han gillade allt, men han provade i alla fall. Det största numret är emellertid dessertbordet som bjuder på 100 olika sötsaker av allehanda slag. Snacka om orgie. Denna överdådiga buffé bara kostar 25 euro per person och dessutom säljer man viner av absolut toppkvalitet till samma pris som vingården tar för vinerna.

Det är ingen överdrift att säga att våra gäster har njutit av allt vi bjudit dom på, men ibland blir man lite förvånad. Åsa har blivit fullständigt besatt av att doppa bröd i den ofiltrerade olivolja som vi köper. Hon stoppar i sig dessa oljedrypande brödbitar till allt vi bjuder på och njuter storligen. Det enda hon spetsar det med är några korn grovt salt och så slinker det ned en bit god ost till också.

Annars är dagens återkommande rutin att ge Champis hans medicin. Eftersom han har genomskådat tricket att gömma pillren i en räka och vet ungefär när tidpunkten för medicinering närmar sig så är det ganska jobbigt. Man skall först leta rätt på honom under någon säng där han gömmer sig så snart tidpunkten närmar sig. När man väl dragit fram honom skall han packas in i en filt så inte jag skall bli strimlad under medicineringen. Han ser ut som ett litet lindebarn där han ligger i min famn och väntar på att matte skall öppna hans mun och föra in pillren i tur och ordning med ett specialredskap som man får av veterinären. Pillren måste smöras i förväg för att slinka ned bättre. Han får vätskedrivande, betablockerare (människotyp) samt hjärtstärkande två gånger om dagen. I gengäld för detta obehag - vårt och hans - är han nu pigg som en nötkärna. Vi hade faktiskt ställt in oss på att mista honom för en vecka sedan, men nu verkar han kunna må bra så länge vi kan ge honom hans medicin.

Dagens stora evenemang i byn var annars den fest med mat och vin som borgmästaren ordnade för alla medborgare för att fira det nya reningsverket och klubblokalen för pensionärer som man nu färdigställt. Vi orkade faktiskt inte gå eftersom vi fortfarande var mätta, men det verkade som om alla andra var där. Vi tycker det är speciellt anmärkningsvärt att man renoverat ett hus mitt i byn för Rosmarinklubben som är den speciella seniorklubben i kommunen. Där är det meningen att vi seniorer skall kunna träffas, äta, dricka, få service, gå kurser, musicera, spela spel, utöva hobbies eller vad vi nu vill hålla på med. Förra årets stora fest var invigningen av vårt nya mediatek i byn. Inte dåligt för en kommun med 600 innevånare.
Skicka en kommentar
Gadgeten innehöll ett fel