Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

söndag 5 juni 2011

"Du har nog blivit kall" - alla sjukdomars orsak

Alla sjukdomar man kan råka ut för här nere i Sydfrankrike har en orsak - man har blivit kall. Att bli kall, eller sitta i drag är det absolut farligaste som finns enligt folks uppfattning här nere. Kall blir man om man inte pälsar på sig när det är 17 grader ute på sommaren. Våra vänner bor i princip i samma hus så dom behöver bara gå runt hörnet, men om det är 17 grader ute så kommer dom iklädda fleecetröja, mössa och halsduk för att inte bli kalla.

Att man kan härleda förkylningar till att bli kall kan man ju förstå, men att magsjuka, huvudvärk, ont i lederna, knäont, hälta eller diverse andra åkommor beror på "att man blivit kall" är svårare att inse.

Vi försöker säga att om det vore så skulle ju svenskarna vara dödsjuka hela tiden, men sådana jämförelser imponerar inte på en sann fransman. Att människor i andra länder reagerar annorlunda, äter annorlunda, har andra åsikter och andra vanor inser man, men det beror ju bara på att dom inte reagerar rätt, äter rätt, eller tycker rätt. Alla kan ju inte vara fransmän - endast ett fåtal är förunnade att tillhöra denna exklusiva nationalitet som utgör normen för allt som är mänskligt. Det som förundrar dom mest av allt är att folk i andra länder inte ens vet vad deras städer och orter heter och dessutom inte kan uttala sina egna namn. Däremot är det oerhört noga hur man uttalar allt franskt så det blir rätt. Där är man väldigt lokala också för här nere går det inte att komma med något skoluttal som en annan parisare - då blir man genast rättad. Här heter det "päng" när man köper bröd och de kostar "un euro väng" dvs. en och tjugo. Tjugotvå heter väng-te-dö" och inget annat. Själv heter jag Chang alternativt Djang - om jag tror något annat så får det stå för mig.

Dom enda som ifrågasätter denna franska visdom är egentligen engelsmännen eftersom dom ju faktiskt vet hur det skall vara. Inte undra på att just de två länderna slagits med varandra konstant genom århundraden. Å andra sidan har ju vi svenskar bråkat med danskarna i århundraden - varför begriper jag inte. Det är väl inget att bråka med egentligen om man tänker efter. Det verkar lite futtigt tycker jag. Då är det mer rejält med den andra klassiska antagonisten Ryssland.
Skicka en kommentar
Gadgeten innehöll ett fel