google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Livskvalitet som pensionär i Europa: Nya byråkratiska regler - samt Sverige i världen google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0
Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

lördag 26 februari 2011

Nya byråkratiska regler - samt Sverige i världen

Fänrik Fjun - en stor ledare
I dessa tider av oro i världen kan vi som är tillräckligt gamla inte låta bli att minnas Sverige som det var för några decennier sedan - på den tiden när vi var ett land med civilkurrage. Det är nu 25 år sedan Olof Palme mördades och med hans död påbörjades en resa där Sverige blir mer och mer anonymt och blev mindre och mindre förknippat med humanism och rättvisa och mer och mer förknippat med pragmatism och egennytta i det internationella arbetet.
Olof Palme var en person som väckte starka känslor åt båda hållen och i historien ljus har mycket av hans gärning omvärderats både av dom som älskade och dom som hatade honom. Oavsett vad man tyckte om honom så var han ändå respekterad, av ett flertal internationellt, som en person med principer och engagemang.

Idag står sällan Sverige i främsta ledet i det internationella arbetet. Idag representeras Sverige i världen av ett barnbarn till Olof Palmes granne från barndomen - en man som knappast väcker några starka känslor, än mindre respekt. Jag kan inte låta bli, att med ett visst överseende flin, tänka på Fänrik Fjun i serien om Knasen, om nu någon minns den. Han hade också mycket höga tankar om sig själv som en respekterad officer och ledare.

På hemmafronten - Frankrike - har min fru tappat sin plånbok, vilket visade sig vara ett stort besvär. Man skall inte bara ha nya Carte Vitale och betalkort, registreringsbevis för bilen och en massa andra handlingar. Hon måste också ha nytt körkort och jag med eftersom jag just den dagen inte hade min plånbok med mig utan hade lagt körkortet i hennes. Då får vi reda på att de nya reglerna från förra året gör att man bara får ha körkort i det land man är bosatt i Europa, vilket gör att svenska myndigheten inte får förnya våra kort. Vi måste således skaffa franska körkort. Det franska körkortet är en hopvikt pappbit med foto som inte på något sätt uppfyller kraven för legitimation. Vidare visar det sig att vi inte kan få något svenskt ID-kort eftersom vi är skrivna i Frankrike och inte heller något franskt eftersom vi inte är franska medborgare. Det blir att släpa med sig det otympliga passet var man än är i fortsättningen.

Den goda är att de mesta sakerna kan beställas hos borgmästaren utan det som har att göra med sjukförsäkring förstås som man får fixa på ett speciellt ställe. En annan nyhet är att polismyndigheten - Gendarmeriet - inte längre tar emot anmälningar om förkomna saker om det inte är brott inblandat, utom just registreringsbeviset för bilen. Man får således intyga på heder och samvete att man har förlorat något. Egentligen är det ju logiskt eftersom det är ju bara ens ord som gällde även när man tidigare anmälde saker förkomna hos polismyndigheten.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Varför göra livet så komplicerat? Anhåll om franskt medborgarskap, det svenska får Du ju behålla. Jag har skaffat mig pass för Finland där jag är född och sedan i tur och ordning blivit svensk, tysk och fransk medborgare. Redan Jesus visste hur man fixar det hela enkelt: Ge kejsaren vad kejsaren begär.

Anonym sa...

Sorry, jag glömde kommentera OP's världsbekannthet och vårdandet av hans minne: Obefintligt, ingen bryr sig idag om vem Olof Palme var. Och det är bra så. I Tyskland, där han kanske var mest känd, är det bara urgamla före detta socialdemokrater - numera tillhörande vänsterpartiet - som känner till honom.

Jan Granath sa...

Jag hade ingen aning om att man kan ha flera medborgarskap i Europa - måste kolla det. Vad gäller Olof Palme så har jag en annan erfarenhet från mina resor i världen. Tyskar kanske inte är de bästa minneskonstnärerna att referera till. Så beror det ju på vem man talar med också.

Anonym sa...

Sverige accepterar dubbelt medborgarskap med alla länder som också accepterar dubbelt medborgarskap; de flesta länderna inom EU gör det. Alla nordiska länder, ävensom Frankrike och Tyskland accepterar dubbelt medborgarskap, Schweiz också. Jag vet inte för hur många svenskar jag visat mina olika pass och förklarat den här saken. Ofta uppkommer mycket dunkla nationalistiska tankar, med ännu ett medborgarskap är man inte längre "riktigt svensk", vad gör man om krig utbryter mellan Sverige och t.ex. Frankrike och liknande gallimatias.
Din kommentar om att "tyskarna kanske inte är de bästa minneskonstnärerna" tillhör, anser jag, samma nationalistiska sörja. Som om ihågkomsten skulle ha någonting att göra med nationalitäten! Svenskarnas bevandring i historia är - genom flumskolan - nog den sämsta i Europa. Nej, Olof Palme var helt enkelt en randfigur från ett litet perifert europeiskt land.
Jag utövar min rösträtt i alla valen i varje land som accepterat mig som medborgare, men stolt är jag bara över min personliga prestation här i livet, vilken färg en flagga har, vilken nationalsång jag sjunger och när (jag kan dem alla utantill) har ingenting med någon slags nationalkänsla att göra. Men faktiskt tycker jag bäst om trikoloren och Mseillaisen, flaggan är estetiskt lyckad och nationalsången lyfter själen.

stephan sa...

Prefekturen har info om medborgarslap. Tre års beskattning + papper på att man vistats minst fem år dvs traditionella "elräkningar" Inte ens språket e de så noga med. Att man kan ha dubbla medborgarskap är skåpmat, men jag visste inte att man kunde ha fyra!
Sla bli spännande att höra hur det går. rukar alltid bli nån liten överaskning ;)