Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

lördag 26 februari 2011

Nya byråkratiska regler - samt Sverige i världen

Fänrik Fjun - en stor ledare
I dessa tider av oro i världen kan vi som är tillräckligt gamla inte låta bli att minnas Sverige som det var för några decennier sedan - på den tiden när vi var ett land med civilkurrage. Det är nu 25 år sedan Olof Palme mördades och med hans död påbörjades en resa där Sverige blir mer och mer anonymt och blev mindre och mindre förknippat med humanism och rättvisa och mer och mer förknippat med pragmatism och egennytta i det internationella arbetet.
Olof Palme var en person som väckte starka känslor åt båda hållen och i historien ljus har mycket av hans gärning omvärderats både av dom som älskade och dom som hatade honom. Oavsett vad man tyckte om honom så var han ändå respekterad, av ett flertal internationellt, som en person med principer och engagemang.

Idag står sällan Sverige i främsta ledet i det internationella arbetet. Idag representeras Sverige i världen av ett barnbarn till Olof Palmes granne från barndomen - en man som knappast väcker några starka känslor, än mindre respekt. Jag kan inte låta bli, att med ett visst överseende flin, tänka på Fänrik Fjun i serien om Knasen, om nu någon minns den. Han hade också mycket höga tankar om sig själv som en respekterad officer och ledare.

På hemmafronten - Frankrike - har min fru tappat sin plånbok, vilket visade sig vara ett stort besvär. Man skall inte bara ha nya Carte Vitale och betalkort, registreringsbevis för bilen och en massa andra handlingar. Hon måste också ha nytt körkort och jag med eftersom jag just den dagen inte hade min plånbok med mig utan hade lagt körkortet i hennes. Då får vi reda på att de nya reglerna från förra året gör att man bara får ha körkort i det land man är bosatt i Europa, vilket gör att svenska myndigheten inte får förnya våra kort. Vi måste således skaffa franska körkort. Det franska körkortet är en hopvikt pappbit med foto som inte på något sätt uppfyller kraven för legitimation. Vidare visar det sig att vi inte kan få något svenskt ID-kort eftersom vi är skrivna i Frankrike och inte heller något franskt eftersom vi inte är franska medborgare. Det blir att släpa med sig det otympliga passet var man än är i fortsättningen.

Den goda är att de mesta sakerna kan beställas hos borgmästaren utan det som har att göra med sjukförsäkring förstås som man får fixa på ett speciellt ställe. En annan nyhet är att polismyndigheten - Gendarmeriet - inte längre tar emot anmälningar om förkomna saker om det inte är brott inblandat, utom just registreringsbeviset för bilen. Man får således intyga på heder och samvete att man har förlorat något. Egentligen är det ju logiskt eftersom det är ju bara ens ord som gällde även när man tidigare anmälde saker förkomna hos polismyndigheten.

Skicka en kommentar
Gadgeten innehöll ett fel