Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

fredag 4 februari 2011

All heder åt den svenska Pensionsmyndigheten

Det är dags att ta ut folkpension. Att göra det som boende i Frankrike visade sig emellertid vara svårare än man kunde ana. Nu tror ni säkert att jag slitit och arbetat i Frankrike så jag har fransk pension att få ut, men icke så. Ändå fick jag ett brev från svenska pensionsmyndigheten att jag, enligt nya EU-direktiv skulle söka min svenska pension genom den franska myndigheten. Nu tyckte jag inte det verkade rimligt så jag talade med den svenska myndigheten och vi kom överens om att jag kunde skicka mina papper till Sverige. Det är en ganska enkel procedur - man bara fyller i när man vill börja ta ut sin pension och vilka delar men vill ta ut.

Döm om min förvåning när jag härom dagen fick ett tjockt kuvert från de franska pensionsmyndigheten. Man hade fått en begäran från Sverige om att man skulle begära in en fransk ansökan och lägga upp en dossier. Det var allvarliga saker kan jag försäkra er. I Frankrike har myndigheterna inga uppgifter lagrade om individen så det får man hålla reda på själv. Nu begärde man in mängder av uppgifter. Intyg om anställning och lön per kvartal från 1947 och fram till idag. Detta är för att man skall bevisa att man har tillräckligt många intjänandeår för att uppbära full pension. Som hjälp får man en lathund där tröskelinkomsterna uppges kvartalsvis i gamla Franc, nya Franc och Euro för tillämpliga år. Man skall vidare uppge samtliga barn som man bott samman med under livet - egna, sambos och hustrurs barn, såväl nuvarande som förgångna. Vidare skall handlingar som inte existerar i Sverige bifogas, som exempelvis familjeboken. Detta var bara et axplock av det som begärdes.

Vi åkte till pensionsmyndigheten i Narbonne för att tala med handläggaren, men han var inte där och han tog ej emot besök eller bistod med någon hjälp ens vid ett senare tillfälle. Receptionisten som ansåg sig veta det vi behövde veta, dvs att i Frankrike måste man fylla i dessa uppgifter, var till lite hjälp. När vi förklarade att vi ifrågasatte om man verkligen måste fylla i allt detta om man inte hade några som helst krav på franska staten så sa hon att om handläggaren ansåg att det behövdes så behövdes det.

Väl hemma, med ett blodtryck som närmade sig mitt eget rekord i höjhopp från den tid det begav sig, ringde jag till den svenska pensionsmyndigheten. Handläggaren som begärt in de franska uppgifterna var mycket trevlig och hjälpsam. Hon hade nog inte riktigt förstått vad hon satt igång med sin begäran, men lyssnade med stort intresse. Skälet till hennes begäran till Frankrike var att de nya bestämmelserna säger att pension skall ansökas om via landet man bor i. Nu har det i mitt fall ingen som helst funktion eller betydelse för utfallet. Hon rådde mig att strunta i att fylla i det. Min svenska pension skulle komma på dagen rätt ändå. Hon skulle emellertid skicka ett brev till den franske kollegan och säga att hon inte behövde någon fransk handläggning av ärendet längre.

All heder åt tjänstemän som kan tänka själv och kan lösa problem på ett smidigt sätt.

Så nu skiner solen både bokstavligt och symboliskt. Tänk vilken skillnad det är beroende på vindriktning här nere. I veckan har det blåst storm från inlandet och vi har haft temperaturer ned mot 0 grader. Det var lika kallt som en vinter i Malmö. Nu stiger temperaturen snabbt på grund av ändrad vindriktning och i helgen lovar man över 20 grader och sol. Solen har vi visserligen haft även under veckan, men en kall sol.
Skicka en kommentar
Gadgeten innehöll ett fel