Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

torsdag 17 februari 2011

"Härliga tider - Strålande tider" som Thor Modéen brukade säga


Nu är våren definitivt här. Visserligen ser landskapet ut som om det varit snöstorm med efterföljande blixtkyla, men det är bara mandelträden som blommar. Detta vita öveflöd avbryts av enorma gula mimosaträd och den vilda naturen har ett öveflöd av blekblå rosmarinbuskar.

På förmiddagen var det marknad som verkligen var knôkfull i det vackra vädret. Efter en snabblunch på färsk sparris och rökt lax åkte vi ut till havet för en promenad. Det var lite kallt trots 16 grader när vi gick i motvinden, men på tillbakavägen med vinden i ryggen var det härligt. På hemvägen passerade vi det europeiska kulturarvet Bages där hundratals flamingos betade i den grunda lagunen.

Mandelträd
På kvällen firade vi våren med en risotto där vi la i resterna av sparrisen samt rev ned pamesanost och lite svart tryffel som vi hade i frysen. Till det åt vi baron d'agneau. Det är en dubbelkotlett av lamm där både inner- och ytterlilé finns kvar samt slaksidorna.

Det bästa är inte att vädret är så angenämt just nu utan att vädertjänsten försäkrar oss om att temperaturerna är normala för årstiden så vi kan hoppas på fortsättning.

Annars lyssnade jag på utrikesdebatten i morse och det gjorde ju ingen människa glad. Man undrar ju hur politikerna uppfattar sitt uppdrag. Här skall man diskutera Sveriges inställning till avgörande frågor som påverkar inte bara oss själva utan även människor i andra delar av världen och det som tydligen är viktigast för dom är att ge varandra retoriska "tasksparkar" för att få skrattarna på sin sida. Vi andra människor som haft ett riktigt arbete och fått lära oss hur man uppträder såväl mot de egna arbetskamraterna som mot konkurrenter lämnade det stadiet någon gång i 7-årsåldern när vi bytte sandlådan mot skolan. Men - det är klart - om man gått direkt från sandlådan till en politisk karriär i partiet på olika nivåer så har man väl aldrig socialiserats som vi andra.

Riksdagen är faktiskt inget underhållningsprogram i förnedrings-TV om nu dagens riksdagmän tror det. Att det sedan kanske ger röster är bara sorgligt och sätter demokratin på samma nivå som juryn i Let's Dance. Troligen är väl att de unga "manusförfattarna" eller "politiskt sakkunniga", som barnbarnen till de gamla partipamparna brukar kallas, hämtar sina ideal från underhållningsbranschen. Man skulle ju kunna begära att dom som läser upp deras texter hade lite bättre omdöme dock, eftersom dom ändå är "folkvalda".
Skicka en kommentar
Gadgeten innehöll ett fel