Tidigt i morgon bitti åker vi till Göteborg från Girona. Vi måste upp i ottan - redan klockan 4 för att hinna till flyget. Det känns lite tokigt att åka härifrån nu när det är så underbart varmt och skönt och nästan som svensk sommar. Blommande mandel och körsbär, fälten är gröna och dikesrenarna fulla av blommor, Garriguen är gul av blommande buskar och blå av rosmarin. De vanliga lövträden börjar få sina löv. Att träffa barn och barnbarn och vänner är ändå värt några dagar i kallare klimat och våren finns ju kvar när vi kommer tillbaka.
Det är så trevligt att vi inte bara har vänner i Sverige som hälsar på då och då utan börjar få ett stort nätverk av vänner även här nere. Umgänget här är väldigt informellt och lite likt det som fanns i Sverige när vi var barn. Att bjuda hem någon är ingen stor grej som kräver så stora åthävor. Man kommer som man är och har kanske med sig något bidrag till middagen. Alla har emellertid med sig någon liten present till värdparet. Det kan vara en vinflaska från den egna produktionen, ofta får man en hemmagjord marmelad, en korg ägg, något man tillverkat själv eller kanske färska grönsaker från den egna trädgården. Många som inte är vinodlare tillverkar egna likörer och aperitifer som man gärna ger bort. Maten är alltid centrum när man träffas. Att äta tar väldigt lång tid och man pratar mycket.
Gästerna kommer ofta omkring 19.30 och då vidtar aperitif med tilltugg och det kan ta uppemot en timma med mycket prat och mumsande på oliver, inläggningar, eller små salta bakverk. Sedan blir det middag som alltid består av förrätt, huvudrätt, ost och dessert och kaffe för dom som vill. Det behöver inte vara något märkvärdigt, men alltid vällagat. Man ser emellertid aldrig på maten som en lyx här utan ett sätt att leva. Det känns därför lite konstigt när man i svenska matlagningsprogram ofta hör ursäkter för "att man kan kosta på sig" för än det ena, än det andra skälet. Senast var det Karin Fransson som ursäktade sig för att hon föreslog färsk sparris. "Men det är ju ändå Påsk". Här i Frankrike behöver man aldrig ursäkta sig för att äta eller dricka något gott. Som våra närmaste vänner säger: "Det är varje människas skyldighet att leva så bra man kan", men så är dom inte Lutheraner heller.
Drickandet är mycket måttligt när man träffas. Som aperitif dricker man ofta ett glas vitt vin, mousserat vin eller pastis. Man dricker sällan mer än ett glas, som mer är ett tillbehör till umgänget än för drickandets skull. Till middagen dricker man vin. Eftersom vi bor i ett vinområde är vinerna av en kvalitet som man sällan brukade köpa i Sverige. Hellre några olika sorter som var och en får en liten skvätt av än mängder av samma sort. Man är ganska noga med att vinet skall passa till just den maträtten. Ofta blir det över i flaskorna, men det gör inget för viner av bra kvalitet tål gott och väl att stå någon dag eller två med korken på. Vid sällsynta tillfällen vill någon av herrarna ha en lite calvados eller cognac till kaffet, men då är dom väldigt små och ingen skulle drömma om påfyllning eftersom det bara är för matsmältningen och avrundning av en god måltid. Att någon skulle bli onykter är otänkbart, dessutom skulle det förmodligen inte märkas för fransmän är lika utåtriktade och pratsamma när dom är nyktra. För att dela med oss lite av detta tar vi givetvis med oss lite saker till Sverige nu. Vi har köpt några ankbröst, lite god ost, färsk sparris och det kanske blir lite mer, man man får ju tänka på vikten - på planet alltså.
När jag kommer till Sverige skall jag också passa på att gå till bibliotek och arkiv för att skaffa uppgifter för min släktforskning. Jag gjorde ett sociologiskt experiment i går, 1 april. Eftersom introduktionspriset på min släktforskningskurs upphörde 31 mars ville jag sälja den superbilligt 1 april som en liten grej. Jag erbjöd därför alla som ville ha den till ett vrakpris att ange rabattkoden "aprilapril", men angav inte det reducerade priset. Inte en enda vågade ta den risken - tänk så djupt rotad 1 april är i vårt medvetande.
Jag har emellertid beslutat att inleda en kampanj som jag kallar fritidslinjen som skall främja en meningsfull fritid för seniorer. Detta innebär att alla 60 år och äldre får ett speciellt fritidsskatteavdrag på 100 kronor när man köper min nybörjarkurs i släktforskning. Det enda man behöver göra är att ange rabattkoden SENIOR när man köper kursen. Även du som köper kursen i present åt faster Karin får detta avdrag, så länge det bidrar till en meningsfull fritid för en senior. Det blir lite som en kombination av jobbskatteavdrag och RUT för dom som oftast får dra kortaste strået idag.
Kanske vi ses på Göteborgs gator i nästa vecka?
Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.
Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.
Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.
fredag 2 april 2010
Några glimtar från vardagen
Etiketter:
Familjen,
Frankrike,
Göteborg,
livskvalitet,
mat och dryck,
moral,
pensionär,
resor,
släktforskning,
släktforskningskurs,
Sverige,
vin
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar