Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.
Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.
Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.
söndag 8 maj 2011
I sällskap med näktergalar
Det är varmt - 23 grader, klockan är 8 på kvällen och det är vindstilla. Vi tar första promenaden sedan vi kom hem från USA-resan. Vallmo, knölklockor, orkideer och mängder av andra blommor lyser upp fälten av vildhavre och andra vilda sädesslag som omedelbart invaderar varenda teg där man rivit upp gamla vinstockar. Rosenbuskar och tamarinder blommar, vinet blir grönare och grönare och mandelträden och körsbären har massor av kart. Under hela promenaden följer oss en ljudridå av sjungande näktergalar och i väster hoar en gök enformigt.
Efter bara några hundra meter stod jag på öronen när jag inte såg mig för utan trampade i ett hål i vägen. Lyckligtvis klarade jag mig utan några blessyrer och kunde fortsätta promenaden. Kanske var jag lite däven och tung efter en utsökt middag på terrassen med kalvstek, pressgurka och en utsökt efterrätt på mangopuré smaksatt med kardemumma och vit rom.
Idag har jag köpt två uppsättningar bouleklot på loppmarknaden i Narbonne Plage dit vi gjorde en utflykt. I morgon skall vännen Eva ta målerilektioner hos en konstnärinna från Nya Zeeland som vi känner. Hon har tränat i flera dagar för att inte göra bort sig, men det är ingen risk.
Etiketter:
livskvalitet,
pensionär
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Oh så vackert! Coquelicots! Mina favoriter.
Förresten, kan du inte lägga upp bild på en tamarind? Har aldrig sett en sån men däremot har jag tamarind som krydda eller pasta ...vorekul att se hur den ser ut!
Det där med tamarind är knepigt. Det man kallar tamarind här är inte det man kallar tamarind i andra länder. Egytierna lär ha använt dess virke till möbler, men här är det mest som buskar. Våra barnbarn, vars far är från Mexico, ville ha tamarinfrukter när vi var i affären och det var något helt annat. Troligen har dina kryddor väldigt lite med våra buskar att göra, men dom kanske är släkt. Vi får fråga vår käre Carl von L.
Jag skall ta med kameran och ta en bild i eftermiddag och lägga in på bloggen.
Mvh
Jan
Hej herr Granath!
Ja, det var dina rader jag kommenterade hos den rara Anita.
Nu ska jag se vad som står här ,-)
HÄlsningar Elisabet, utan besöksräknare.
Välkommen Elisabeth - hoppas du reagerar på mina rader!
Mvh
Jan
Skicka en kommentar