google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Livskvalitet som pensionär i Europa: Sociokulturella skillnader mellan länder google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0
Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

onsdag 7 april 2010

Sociokulturella skillnader mellan länder

Första tiden i Frankrike såg vi på alla de tokigheter som fransmännen gjorde med friska svenska ögon. Man kände sig lite som en Torsten Ehrenmark, men inte lika rolig förstås. Nu har jag upptäckt att jag allt mer ser på det jag möter i Sverige med nya - kanske franska - ögon. Mycket av det jag reagerar på skulle jag inte ha höjt på ögonbrynen åt när jag bodde i Sverige, men nu blir det så tydligt exotiskt.

I morse stod jag och tittade ut genom fönstret från dotterns familjs hus och såg hur en minibuss stannade utanför. Ut strömmade 8 bastanta män iklädda reflexvästar varefter dom klev in på tomten och började spankulera omkring, pekande och diskuterande. Att jag stod i fönstret och såg dem bekymrade dom inte ett smack och inte gjorde de någon min av att ge sig till känna. Det var kommunens tekniker, förstod vi, som var ute och inspekterade eftersom en läcka i deras vattensystem översvämmat huset ett par veckor tidigare.

Denna situation är fullständigt omöjlig att tänka sig i Frankrike. Att någon, vem det vara månde, skulle ens komma på idén att gå in i någons trädgård utan att ge sig till känna och be om lov är otänkbart. I Frankrike hade man ringt på dörren, legitimerat sig och samtliga personerna hade hälsat artigt i hand och bett om lov att få inspektera skadan från trädgården.

Senare på dagen åkte jag buss och hamnade bredvid en pappa i 30-årsåldern. När bussen krängde i en kurva placerade han ofrivilligt alla sina 85 kilo på min fot, vilket gjorde ganska ont. Visserligen tog han bort foten, men det var också hans enda reaktion. Jag vände mig då mot honom och sa: "Det där gjorde ont". Då sneglade han på mig från sidan och sa: "Jag får väl be om ursäkt då, men det var ju inte med vilje". Vad svarar man på det?

Eftersom vi är ganska intresserade av god mat läste jag Göteborgs-Postens matpatrull som provar olika restauranger. Det visade sig att flera av dom ligger i kvarteren runt där vi bodde när vi bodde i Göteborg så det var ju lite kul att se vad dom fått för betyg, speciellt som fyra av dom hade en stjärna i Guide Michelin. Vid en snabbtitt insåg jag emellertid att det inte var att tänka på att göra ett nostalgiskt återbesök. Tre rätter skulle i snitt på dessa restauranger gå på mellan 1000 och 1200 kronor. Sedan tillkommer svindyrt, ofta medelmåttigt vin, kranvatten i fin karaff som man får betala för samt minst en femtiolapp per person för garderoben.

Vi tänkte då på vår närmaste gourmetkrog i Frankrike. Där åt vi för ett år sedan kockens 7-rätters överraskningsmeny för 90 Euro per person, vilket är en hiskelig summa på en fransk restaurang. Även där tycker vi vinerna är svindyra när dom kostar 30-40 Euro flaskan, men det är ett "myggpiss i Mississippi" jämfört vad det skulle kosta i Sverige. Denna lokala restaurang ligger i en liten bergsby mitt i obygden där det inte finns något annat än just den här restaurangen och några boningshus. Jag kanske skulle säga att restaurangen har TRE stjärnor i Guide Michelin. Kan man tänka sig en trestjärnig restaurang i en förstad till Torsby så förstår man ungefär jämförelsen.

Dessutom läste jag idag i bladet att Göteborgs restauranger är på fallrepet. Gästerna kommer inte eftersom det har varit så dåliga tider. Samtidigt aviserar samma tidning sommarens rekordhöjning av bensinpriset. Skälet är att folk åker för mycket bil på sommaren. Där är man lite efterbliven i Frankrike eftersom man inte höjer bensinpriset - eller snarare dieselpriset - på sommaren. Kanske det beror på att man ju ändå tjänar så bra eftersom man säljer så många liter på sommaren?

4 kommentarer:

Saga sa...

Hej, håller helt med om vad du skriver.Man får lite andra perspektiv på olika kulturer.
Tycker mycket om fransmännes sätt att visa hänsyn och hälsa.
Har varit i kontakt med deras sjukvård och är mycket imponerad.
Roligt och intressant att följa din blogg.

Hälsningar från mig som bor just nu deltid i Olonzac..

Anne Ålund

Jan Granath sa...

Kul att du fäljer mina funderingar Anne - så är vi ju nästan grannar också.

Mvh
Jan

Saga sa...

En fundra; brukar det vara så här kallt i april?
Min son som bor i London har det varmare.
Men o andra sidan befinner jag mig just nu utanför Stockholm och här är lite kallt.
Vi har vänner i Ornaison, vilket jag misstänker ligger ännu närmare er.
Ha de gott

Anne

Jan Granath sa...

Hej Anne

Det är ungefär en månad senare här nere i år än normalt, men å andra sidan påstår man att påsken ofta är kall här. Underligt eftersom den flyttar på sig, men den rör sig ju med månen och den påverkar ju klimatet så det kanske är riktigt. Det skiftar emellertid ganska mycket från dag till dag beroende på vind. Om det blåser från Montagne Noire så kan det bli kallt eller från Pyrenneerna. Kommer vinden från havet är det skillnad. När vi kom hem från Sverige i lördags var det 26 grader hos oss. En normalår har vår by 300 soldagar och det gäller nog Ornaison också som ligger 10 minuter härifrån.
Ha det bra

Jan