I går har vi bott i exakt två år i Frankrike. Det blev en väldigt bra dag som blir värd att minnas, men samtidigt en ganska vanlig dag med vanliga upplevelser. Vi hade bestämt att vi skulle äta lunch ute för att fira så vi gick upp lite tidigare för att inte vara alltför mätta mitt på dagen. Katterna väckte mig som vanligt omkring klockan 7 och Champis nafsade mig i hälsenorna när jag inte fixade frukosten åt dom tillräckligt snabbt. Jag lyckades somna om en stund och vid niotiden åt vi en liten frukost på kaffe, färskt bröd, ost och marmelad medan vi lyssnade till Stina Lundberg och Ring P1.
Onsdagar är marknadsdagar i Lezignan Corbières och där köper vi alla våra grönsaker och frukt. Så här års är marknaden packad med folk, mest ortsbor, men det surrar också av engelska, tyska och holländska runt stånden. Vi träffade två amerikanska bekanta - Bobby Joe och John - som bor i våra amerikanska vänners hus en tid. Dom cyklar runt i Frankrike i spåren av Tour de France på en tandemcyckel som John byggt. Resten av året lever dom ett kringflackande liv på en katamaran i de amerikanska farvattnen. Båda har pensionerat sig, John från IBM och Bobby Joe har varit coach på fysiskt träningsinstitut där hon hjälpt folk att bli smala och vackra. Eftersom dom varit hos oss några gånger ville dom gärna bjuda oss på restaurang så på lördag blir det middag på Château de Lastour. På vägen från marknaden träffade vi en vän från Paris med rötter i Algeriet. Han ville gärna att vi skulle komma till honom i nästa vecka och äta lite gott, vilket vi naturligtvis tackade ja till.
Hem med päron, persikor och meloner och iväg till Château L'Hospitalet för lunch. Som vanligt var det trivsamt och gott. Resan dit var fantastisk - solen sken, det var 35 grader och vi vek av taket på bilen. Efter att ha vilat oss några timmar på eftermiddagen åkte vi till Cascastell på en vernissage av en konstnär vi känner - Felix Vincent. Vi hade bestämt att vi skulle köpa en tavla av honom som minne av de två första åren. Lyckligvis kom vi i tid för just "vår" tavla ville flera ha så vi hade tur. Vi åkte hem genom den trettiogradiga kvällen där cikadorna spelade som galningar och ljuset var fantastiskt. Vinden kändes len och ljummen och allt doftade otroligt kryddigt och varmt. Vi diskuterade lite var vi skulle hänga vår nya tavla, men vi fann genast en utmärkt plats när vi kom hem.
Idag - dagen efter - har vi kokat persiko- och päronmarmelad på det vi köpte på marknaden i går.
Och så det allra bästa till sist - vi fick slutskattsedeln igår från de franska myndigheterna - 8,23% på vår pension.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar