Borgmästaren bjuder seniorerna på fest

Det finns vissa saker man inte är så van vid som svensk. Att borgmästaren bjuder på fest tycker vi är ganska ovanligt. Första gången vi var med om detta var den 15 augusti som är en stor högtid här i Frankrike. Då samlades hela byn på platsen bakom kyrkan och barnen i musikskolan visade upp sina färdigheter. Efteråt bjöd borgmästarna på buffé med vin och mängder av tilltugg. Några veckor senare var det dags för mässa uppe på Garriguen där det finns ett litet kapell helgat åt eremiten St. Simeon. Han är vinskördens beskyddare och alla i byn som kan promenerar dit för att vara med om gudstjänst med nattvard och bli bjudna på drinkar av borgmästaren. De som inte orkar gå blir transporterade.

Den stora bjudningen är emellertid alldeles efter nyår då borgmästaren samlar byn i samlingssalen och berättar om det gångna året och vilka planer man har för nästa år. Då bjuds det frikostigt på mat och vin i timmar. Man bara bär fram det ena fatet efter det andra med smårätter. Allt inmundigas stående medan man pratar, pratar och pratar med okända och kända personer. De äldre som har svårt att stå blir serverade där de sitter på reserverade stolar, av ungdomar som ser till att de äldre får smaka på rätterna före alla andra. Borgmästaren går runt och hälsar på alla; och det gör de andra i kommunrådet också. Det är här man blir presenterad för dem man inte känner tidigare och det visar sig att många vet vilka vi är och tycker det är trevligt att få prata en stund, få veta lite om Sverige och naturligtvis höra hur vi trivs i deras by. Eftersom vår by är känd för fantastiskt fina viner bjuds det på viner av en sort som man sällan har råd att dricka i vanliga fall.

För oss som är över sextio bjuds det dessutom några extra gånger under året. Alla som uppnått denna aktningsvärda ålder får en inbjudan att delta i en speciell middag med borgmästaren. Här är det inget minglande utan en formell trerätters middag med ostar och gott vin serverat vid bord och alla är uppklädda och förväntansfulla. Vi deltog inte i detta eftersom vi inte riktigt känner oss mogna ännu att delta i pensionärsaktiviteter.

Nu tror ni säkert att det här är något som man bara kostar på sig i småbyar som vår, men så är inte fallet. Våra grannar, som normalt bor i Sète som är en stad på 40 000 innevånare har just varit på borgmästarens seniormiddag i sin stad. Av stadens alla 60-åringar hade 700 anmält sig till middagen och den hade varit storslagen. De berättade med förtjusning att de fått gåslever, hummer och anka samt champagne och andra goda viner och avec till kaffet. Det hela avslutades med dans och borgmästaren upprädde och sjöng visor. När man gick hem fick alla en CD-skiva med gamla visor från Sète. Staden har en stor visskatt eftersom bl a den enastående trubaduren George Brassens är född och levde där. ”Lillfickan” av de tre kusinerna fick inte vara med eftersom hon bara är i mitten av de femtio, så hon var naturligtvis avundsjuk.

Nog är det lite underligt att kommunen och de kommunala förtroendemännen lägger så mycket arbete och pengar på att umgås med sina innevånare och då speciellt pensionärerna. Man undrar ju dessutom hur de har råd eftersom kommunalskatten är närmast obefintlig med svenska mått mätt.Vore det inte en fin sed att införa i Sverige. Tänk er att alla förtroendemän bjuder in medborgarna på middag ett antal gånger under året. Men å andra sidan har man bara en borgmästare en by/stad i Frankrike och en handfull medlemmar i kommunens styrelse. Bara de förtroendevalda inklusive kommittéledamöter och alla suppleanter i en stad på 40 000 innevånare i Sverige skulle väl uppgå till 700 personer och då blir det ju nog så dyrt att utfordra varandra med jämna mellanrum.