Barnbarn i Frankrike

Just nu är minsta barnbarnet, 1 1/5 år, på besök. Han tog med sig sina föräldrar, vilket är ganska praktiskt när man är så liten. Han väcker viss uppståndelse i affären, i byn och på stranden med sitt lingula hår och mormors ljusblå ögon med mörka kanter. Det är en mycket kavat krabat som är på ständigt gott humör. Jag har döpt honom till Bam Bam - gissa varför. Egentligen heter han Hjalmar och det lyssnar han hellre till.

Hjalmar äter allt han får äta och en del andra saker också om vi inte ser upp. Ost av alla slag, oliver, stark mat, kaffe, med och utan mjölk slinker ned utan protester. Ja allt slinker ju inte ned förstås eftersom barn få äta själv nuförtiden. Bord, stolar, golv, kläder och mamma får också sin beskärda del. Saker han äter som han inte bör är sand, M10 rostiga bultar, någon myra då och då och en del saker som jag inte ens vill nämna. Troligen innebär det en naturlig vaccination mot allehanda infektioner i framtiden. Han verkar inte ta någon som helst skada av det i alla fall.

Ett favoritintresse är djur av alla slag, vilket inte alltid är ömsesidigt. Åtminstone inte vad gäller våra katter. Han älskar också alla stora mekaniska saker som bussar, spårvagnar, båtar, lastbilar och annat grabbigt. Att han skulle blivit indoktrinerad att omfatta denna manligt sociala konstrukt vid så unga år förefaller osannolikt eftersom pappa har både noll koll och intresse för sådana företeelser, gammal miljökämpe som han är. Inte heller mamma är särskilt intresserad, men har faktiskt körkort som hon använder så lite som möjligt. Han är över huvud taget en riktigt grabbig liten krabat, som inte klagar även om han råkar ut för de fasligaste vurpor, vilket ju händer när man är ett litet yrväder.

Han håller också på att lära sig prata men börjar i fel ända med de svåraste orden. Kyrkklocka och vindkraftverk är några av de ord som han kämpar med och lyckas faktiskt riktigt bra. Kanske artikulationen skulle förbättras om han tog ut nappen menar jag, men det vill han inte lyssna på.

På fredag åker han hem och då får vi några vilodagar innan våra norska vänner kommer på en vecka. Dom kör sin nya bil från Norge. Troligen blir den tungt lastad hem. I slutet av månaden kommer de något äldre barnbarnen Emiliano och Mateo - 8 & 5 år - utan föräldrar precis som förra året. Dom har börjat repetera räkneorden och hälsningsfraser på franska. De ser fram emot att äta baguette med marmelad varje morgon enligt mamma. "För det gör man nämligen i Frankrike", fick hon veta häromdagen.