google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Livskvalitet som pensionär i Europa: En sorgens dag i det lilla google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0
Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

tisdag 26 juli 2011

En sorgens dag i det lilla

CHAMPIS
Det är en sorgsen dag för oss idag. Ja vi vet - vi har till och med sagt det själva - att det är ingenting mot det som hänt alla familjer efter det hemska dådet i Norge. Trots det är vi oerhört sorgsna idag. Vi har varit hos veterinären och avlivat vår älskade Champis. Han var vår lilla ragdoll - hittad i vårt uthus i Björboholm där hans vildkattsmamma lämnat honom efter födseln. Han var ett resultat av ett äventyr med en renrasig Birmahanne som sluppit lös från sin husse och matte en stund. Han var alltid den försigkomne, den dominerande över sin avsevärt större halvbror - ändå var han den timide och vänlige som aldrig slogs med andra katter eller hundar, till skillnad från brodern Hjalmar. Han var vår kuddkatt.

Han fick diagnosen allvarligt hjärtfel i maj och sedan dess har vi medicinerat honom två gånger om dagen till hans oerhörda avsky. Han hatade det och låg och flämtade efter varje gång. Han blev skygg, gömde sig och hade svårt att leva ett normalt kattliv. Igår insåg vi att han led alltför mycket och att vi måste låta honom slippa det. veterinären genomförde det på ett mycket fint sätt och han somnade in stilla. Hela skeendet var värst för oss och vi känner en oerhörd saknad. Nu får vi vara glada att vi har brodern, den robuste och väldigt charmige Hjalmar kvar hos oss. Vi förlåter honom för att han studsar tungt på oss varje morgon klockan 6 tills vi vaknar och ger honom första frukost.

Nu ser vi fram emot besök av de två barbarnen Emiliano och Mateo som vi skall hämta i Girona på torsdag. Det skall bli väldig kul precis som det var förra året de var här.

3 kommentarer:

Eva sa...

Älskade lille Champis, saknaden efter dig kommer att kännas extra stor när jag kommer nästa gång. Sällan har jag sett en så älskad katt.

stephan sa...

Beklagar. Jag vet hur tungt det är.
Nära sorg känns alltid större.

Jan Granath sa...

Tack Eva och Stephan för er medkänsla!