Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

måndag 7 januari 2013

Våra duktiga och hederliga förtoendevalda

När vi bodde i Lerums kommun i Västsverige ville kommunen slå ett slag för miljön, sa man och dessutom spara in lite på de kommunala utgifterna. Man kom då på den, i och för sig, utmärkta idén att vi som producerade mycket sopor skulle få en högra kostnad. Det kommunala sopberget höll nämligen på att dränka kommunen ansåg man. I fortsättningen skulle vi få betala efter hur många kilo sopor vi producerade i hushållet. De som kunde presentera en individuell plan för hur man ville ta hand om sina hushållssopor skulle även få tillstånd att ha färre sophämtningar per månad.

Som goda medborgare och dessutom trädgårdsodlare ansökte vi därför om att få kompostera vårt hushållsavfall, vilket beviljades. Vi hade redan en kompost för trädgårdsavfall, men ordnade nu också en för hushållsavfall samt en mognadskompost där den fina jorden skulle få gotta till sig lite extra. Det blev jättebra – vi fick massor av fin gödning och tjänade ganska mycket på minskade sophämtningsavgifter redan första året. Många kommunmedborgare gjorde som vi och det blev en succé – trodde vi. Döm om vår förvåning när vi efter ett år fick en lika saftig sophämtningsräkning som under den tid vi skickade allt till kommunens soptipp. Vad hade hänt?

Jo – det kunde vår lokala tidning informera oss om. Vi hade varit alldeles för duktiga så kommunen fick inte in tillräckligt mycket pengar för att betala alla de tjänstemän och politiker som skulle försörjas inom sopområdet. Visserligen minskade avfallet, men man hade alltför många sopor i den kommunala administrationen som man nu inte kunde betala lönen till och det gick ju inte för sig. Således chockhöjde man kilopriset för att ta hand om det lilla vi nu lämnade ifrån oss till kommunen.

Jag kommer att tänka på detta när jag läser att biltrafiken minskat drastiskt i Göteborgs innerstad sedan man införde biltullar. Hur i h-e skall man betala alla de investeringar som man redan beslutat om och som skall betalas av biltullarna, nu när folk är så dumma att dom slutar köra bil – det var ju inte så det var tänkt. Meningen var givetvis att folk skulle köra som vanligt och ge massor av klirr i kassan för Göteborgs kommun. Man undrar givetvis hur man skall göra om detta skattefusk fortsätter. Man har ju ändå tagit till alla extraåtgärder, som att beskatta dom som lämnar sta´n och dom som aldrig varit i Göteborg utan bara passerar förbi på motorvägen. Kanske man skulle kunna bötfälla alla som avstår från att köra bil eftersom dom avstår bara för att undvika skatt och det måste väl anses vara skattflykt.

Som gammal göteborgare funderar jag även på huruvida kommunens tjänstemän och politiker betalar trängselskatt. Med kännedom av den sk. Göteborgsandan så verkar det inte så troligt. Jag minns i min barndom när trafiknämnden i den lilla staden Nora beslutat om att enkelrikta huvudgatan. På måndag morgon kommer folkskolans vaktmästare, tillika politiker och ledamot av trafiknämnden i lugn takt åkande mot de nyuppsatta enkelriktningsskyltarna med sin ljusgröna Volvo PV 444 – ni vet en sådan där med ”kråka” på taket. Staden ende polisman stod strategiskt placerad dagen till ära med sin utryckningscykel och stoppade den betrodde politikern och påminde honom om det nya förbud som han själv varit med och klubbat igenom föregående vecka. ”Jo – det känner jag ju väl till”, säger denne politiske förtroendeman. ”Men, inte trodde jag de gällde stadens förtroendevalda”.
Skicka en kommentar
Gadgeten innehöll ett fel