Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

onsdag 6 juni 2012

En ljudlig hyresgäst


Vid 5-tiden i morse väcktes jag av ett besynnerligt ljud. Det var ett regelbundet ljud som upprepades med en sådan enformighet att det måste vara någon mekanisk grej i huset som höll på att paja ihop. I mitt dvalaliknande tillstånd gick jag snabbt igenom alla tänkbara ljudkällor, men insåg snart att det inte fanns något som kunde orsaka ljudet inomhus. Trott som jag var bestämde jag mig för att det var på gatan eller från något grannhus och fastän ljudet bara malde på somnade jag om. Nästa gång jag vaknade var vid 8-tiden och kunde konstatera att ljudet fortfarande fanns där. Med samma regelbundna enformighet hade det således pågått i timmar.

Om ni tänker er ett ljud som orsakas av att ett cykelhjul roteras i maklig takt och för varje varv, med ungefär en sekunds mellanrum tar det emot något så ett ljud framkallas - ett ljud som är ett mellanting mellan en lite ostämd flöjt och ett lager som håller på att skära ihop. Jag var helt enkelt tvungen att gå upp och undersöka det. Det kom uppifrån i huset. Jag gick sakta uppför trapporna för att kunna lokalisera varifrån det kom och ju närmare den öppna terrassdörren jag kom ju starkare blev det. Jag började tro att det var TV-antennen som vred sig fram och tillbaka i vinden och orsakade ljudet när den skavde mot sina fästen. Det som talade för det var att det var vindstilla så jag började fundera om det inte var något levande som orsakade ljudet. Därför smög jag mig sakta ut och fann källan till oljudet.

Högst upp på TV-antennen bredvid vindmätaren satt en praktfull Härfågel och trumpetade. Han var så nöjd att ha funnit den absolut högsta punkten i byn och hoppades naturligtvis att någon lämplig hona skulle imponeras av både hans upphöjda position och hans, i hans tycke, vackra sång. Vart duvan som haft sin reklamplats där i veckor tagit vägen vet jag inte. Kanske har han funnit sin partner och vilar sig efter väl förrättat värv.

Bortsett från ornitologiska studier har vi en fullspäckad vecka. Eftersom det har blivit riktigt varmt är det alltid frågan om var man skall åtnjuta värmen. Min fru föredrar stranden och jag kan stå ut där om jag har skuggande parasoll och en bra bok nedladdad från svenska biblioteket. Båda tycker vi emellertid att det är trevligt att njuta uteliv tillsammans med goda vänner, gärna i kombination med god mat. Häromdagen träffade vi Anne, Janne och Ylva för första gången, åt en mycket god lunch och såg deras fina hus i en "by nära oss". Anne och jag har tidigare haft blogg- och Facebookkontakt så det var väldigt trevligt att träffa hela familjen "live" så att säga.

Det finns några få svenska familjer i omgivningen, som vi endera fått kontakt med genom min aktivitet på nätet eller genom tips från vänner i Sverige och i något fall är det kontakter från hembygden. Det trevliga är att alla svenskar vi känner här nere inte har några ambitioner att skapa någon svenskkoloni utan försöker på alla sätt att smälta in i det franska samhället och blir då som vilka vänner som helst tillsammans med franska, engelska, amerikanska och andra nationaliteter.


Skicka en kommentar
Gadgeten innehöll ett fel