Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

måndag 4 januari 2010

Årets första dagar 2010

10 grader kallt i Nora är riktigt behagligt jämfört med 7 grader i Göteborg. Vi fick verkligen vårt lystmäte av isande kyla väntande på bussar i Göteborg under juldagarna. Vi har dessutom lagt ned en förmögenhet på kollektivtrafikkort och taxiresor på kvällarna när spårvagnarna slutar gå - och det gör dom tidigt. Jag begriper inte hur man någonsin skall få människor att föredra kollektivtrafik så obekvämt och dyrt som det är. Riktigt krisigt blev det sista dagen på året när vi skulle köpa nya kort. Man hade då slutat sälja dom gamla 100-korten eftersom det nya systemet med magnetkort skall införas på det nya året, vilket vi inte hade en aning om. Det blev taxi hem och dagen efter när jag skulle hämta hyrbilen för att åka till Nora, fick jag en bunt gamla kort med 1,60 kvar på varje för att kunna åka lagligt. Inte tusan funkade dom inte! Om man tänker sig att man säljer en miljon kort som alla har 1,60 kvar som inte används så blir det en nätt summa för kommunen. Jag tvingades helt enkelt tjuvåka eftersom jag ju redan var på bussen. Jag önskade nästan att det skulle komma en kontrollant och trakassera mig för att jag inte visste hur man bär sig åt att betala för resor i Göteborg.

Men - inte något ont som inte har något gott med sig. Jag har fått insupa den lokala atmosfären som doften av våta vinterkläder, saltblandad modd och berusade manliga vuxna. Det senare är närmast otänkbart på allmän plats i Frankrike så det får man njuta av. Dessutom har jag konstaterat att barnen verkligen står i centrum i Sverige. Inte sällan så sitter den stolta mamman med två eller tre telningar mellan 3 och 7 år bekvämt placerade på säten i bussen medan pensionärer och handikappade får klänga i stropparna och försöka överleva nästa sväng av bussen.

Annars hade vi en fantastiskt nyårsafton hos Madeleine där vi med förenade krafter - dock mest Madeleines - lagade en utsökt nyårssuppé med goda viner. Eftersom hon bor högt upp på Nilssons Berg hade vi utsikt över hela stan och flera timmars fyrverkeri. Från före klockan 17.00, då Göteborgs Postens stora fyrverkeri började, till långt efter midnatt small det oavbrutet. Vid tolvsnåret såg man knappt Masthuggskyrkan i krutröken. Det kan knappast varit värre när vi slogs med danskarna om Älvsborgs fästning.

Det är lite underligt när man tänker på hur dåliga tider det är och hur bekymrade människor är över växthusgaser nu för tiden. Med allt man bränt upp och allt som man spytt ut under några timmar på nyårsnatten lär man få åka cykel och äta morötter kontinuerligt fram till 2020 som kompensation.

Nu är vi emellertid i Nora. Resan var väldigt vacker med ett landskap som var övertäckt av sockerglasyr. I Nora skiner solen och nysnön driver som miljoner små diamantflisor i motljuset. Man måste emellertid välja gator som ligger längst med de flacka solstrålarna för att inte hamna i skuggan.

Idag har vi tittat på min brors hus som han och hans lille son köpt åt sig. Dom har hittat ett hus från gränsen mellan 50- och 60-tal som är helt tidstypiskt och väldig välskött och ganska nyrenoverat. Det kommer att bli ett fantastiskt fint hus när dom får göra lite mindre förändringar och inreda det som dom vill.

I går kväll tittade vi på På Spåret. Vi kan se det i Frankrike också på SVT Play. Vi är ganska överens om att det var bättre på Oldsbergs och Hellbergs tid. Det är väl inget direkt fel på dom nya programledarna, med ledtrådarna var mycket mer galet göteborgska i sina associationer förut. Nu är det för mycket av seriös frågesport över det. Den största skillnaden är deltagarna. Man blir verkligen förvånad över hur oerhört bristande allmänbildning personer som man trott bättre om visar upp. Värst av alla i okunnighet är emellertid Björn Ranelid som verkar ha noll koll om det inte handlar om fotboll eller att kunna namnen på alla som snuvat honom på Nobelpriset i litteratur genom åren, vilket är ganska förvånade för en person som själv anser sig vara Guds gåva till den obildade mänskligheten. Som vanligt håller han emellertid en hög svansföring och passar på att berätta allt han kan om frågor som ingen ställt.

Rent pornografiskt blev det när han senare i veckan i programmet Stjärnorna på slottet ägnade sig åt att prata illa om alla som sagt ofördelaktiga saker om honom genom åren och dom var av någon anledning ganska många. Nog är svenskt TV fantastiskt som låter privatpersoner lufta verkliga och inbillade oförätter som går decennier tillbaka i tiden. Vem av oss har inte blivit, enligt oss själva orättfärdigt, illa behandlad någon gång i livet. Inte får vi oemotsagda ta ära och heder av dessa antagonister på bästa sändningstid inte.

Nu har vi emellertid lärt oss att samtliga svenska TV-kanaler har Play-funktioner. Det skall bli kul att komma hem och se vilka som går att se i Frankrike. Många produktioner är ju väldigt bra och dom andra kan man ju alltid häckla och det är ju också kul.
Skicka en kommentar
Gadgeten innehöll ett fel