Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

onsdag 27 januari 2010

Nog är det svårt att leva rätt?

Nog är det svårt att leva rätt? Jag hörde idag på radion att en forskningsrapport kommit fram till att bilkörning på etanol släpper ut ett par gånger så mycket växthusgaser som om man kör på blyfri bensin. Å andra sidan meddelade en annan forskare att bly i bensinen skulle minska den globala uppvärmningen på grund av det skyddande sotfilter som skulle omge jorden och kyla ned densamma. Inte överraskande kom en annan forskare fram till att etanol var det absolut bästa, bortsett från att man tog maten ur munnen på barnen i tredje världen förstås, men dom får väl välja på att dö nu av svält eller vänta till världens undergång som ju lär komma ganska snart har jag hört. Samtidigt meddelar en tredje forskare att det bästa bränslealternativet är biogas framställd från gödsel - det ansåg han var framtiden för Sverige. Det blir ju jättebra eftersom vi dessutom skall använda naturgödsel i framtiden för att bli av med den farliga konstgödningen. Skönt att vi i Frankrike inte behöver bry oss. Här kör man små, ganska nya dieselbilar och verkar ganska nöjda med det.

Jag förstår inte riktigt hur det är tänkt för vi har ju fått lära oss att om jorden skall räddas så måste vi bli vegetarianer. Framställning av animaliskt protein är ju inte bara en oerhört resurskrävande procedur som gör att människor i tredje värlen svälter, utan dessutom ger ju idislare ifrån sig mängder av växthusgaser under sitt liv. Var vi skall få gödsel ifrån att gödsla våra åkrar och dessutom köra bil på begriper nog inte jag. Vi får väl plocka älg- och rådjursspillning i skogen eller importera från Indien där dom har heliga kor, men troligen vill dom behålla sin gödsel själva. Som det ser ut idag verkar det som om dom, förvånande nog, skulle få behålla jordbruk där ännu några år.

Ordföranden i FN:s klimatpanel (IPPC) - indiern Rajendra Pachauri hade lyckligtvis fel när han påstod, i den senaste expertrapporten, att Himalajas glaciärer med 90% säkerhet skall vara totalt borta år 2035. Eftersom de bevattnar större delen av Indiens floder skulle detta vara en katastrof för Indiens jordbruk och dess befolkning. Enligt Sunday Times nätupplaga lyckades han emellertid, med denna larmrapport som referens, få loss över 310 000 £ (ca 3,7 miljoner SEK) från Carnegie Corporation till sitt Energy and Recourses Institute (TERI) plus några hundra tusen £ av bl. a. europeiska skattemedel för denna angelägna forskning. Han har numera fått erkänna att rapporten grundade sig på tredjehandsuppgifter från en forskare som 1999 lär ha påstått detta i en tidningsintervju. Experter på glaciärologi (!!) menar att 300 år är en mer realistisk tidsrymd för Himalajas glaciärer att smälta - om det vill sig illa. Å andra sidan meddelar andra glaciärologer att glaciärerna på andra sidan berget faktiskt växer, så vad vet jag - och ni. Pachauri har emellertid inte för avsikt att avgå som företrädare för världens mest prestigefyllda forskningrupp om klimarfrågor trots bluffrapporten. Om han får lämna tillbaka pengarna är väl tveksamt, men han klarar sig hur som helst eftersom han dessutom är expert och finansiär för GloriOir i Huston, Texas så hur det nu blir med den globala uppvärmningen så har han satsat på båda hästarna.

När man känner sig riktigt uppgiven över forskningen är det var därför så trevligt att höra den eminenta lundaprofessorn i fysik Bodil Jönsson göra debut som Vinterpratare i Sveriges Radio. Hon introducerade ett nytt begrepp - PRENÄSSANSEN. Med det menade hon den tendens vi idag har att ta ut allt i förtid - att uppleva och avgöra framtiden redan nu innan den har hänt. Vår otålighet att vänta och se eller ännu värre, vår ovilja att låt tiden visa. För säkerhets skull bestämmer vi redan nu framtiden, vilket ofta innebär att vi rättar in oss efter och agear som om det vi predestinerar faktiskt redan har hänt - men i framtiden förstås. Givetvis kan vi då inte acceptera forskning och uttalanden som inte överenstämmer med det som vi vet har hänt i framtiden och givetvis måste vi vidta åtgärder mot det som har hänt i framtiden så det inte händer.

Skillnad på det vi gör idag och gammal hederlig planering, som jag ser det, är att planering innebar att styra mot något önskvärt - idag använder vi högst tvivelaktiga datamodeller för att förutse allehanda katastrofer i framtiden och vidtar sedan åtgärder som får dess spådomar att faktiskt bli verkliga, eller vi bestämmer oss för motåtgärder utan att närmare undersöka problemets art och missar på så sätt de verkliga hoten mot oss.

Man kan ju fundera lite över finanskriser, global uppvärmning, svininfluensa och en del annat i ljuset av detta.

Bilden ovan är lånad från Sunday Times där det finns en bild på Mr Pachauri också
Skicka en kommentar
Gadgeten innehöll ett fel