Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

onsdag 1 juli 2009

Lätt sommarmat i värmen

Nu är det varmt!!! I Narbonne var det varmast i Frankrike idag - 35 grader i skuggan. Det är ungefär vad vi har här också. Lyckligtvis så är luftfuktigheten omkring 25% så det känns inte så farligt om man håller sig i skuggan och har något på huvudet. Solen kommer rakt uppfrån så det hjälper.

Det är tydligen varmt i Sverige också och som sig bör klagar svenskarna på att det är för varmt, tidningarna skriver om hudcancer och det varnas för skogsbränder och annat elände. Jorden går under snarast genom att hela Sverige blir öken och nästa vecka när det regnar så kommer man att drunkna under sex meter vatten. Det gäller att vara orolig hela tiden annars kommer man inte till himlen. Det visste redan min gamla mormor som alltid nogsamt framhöll vilket svårt liv hon hade haft om nu Gud skulle höra eftersom hon trodde sig veta att njutning och tillfredsställelse med livet var inget man kunde komma dragande med vid himlaporten - nej där gällde det jämmer och elände om man skulle släppas in.

Jag tycker det är härligt för det mesta! Det gäller bara att anpassa sig efter förhållandena. Dessutom är det nyttigt med sol och värme - vi laddar våra solbatterier och får massor av vitaminer genom solens nyttiga strålar. Även med hatt och när man går i skuggan kan man njuta - man behöver inte pressa. På den tiden jag reste jorden kring i arbetet skojade alltid mina utländska kollegor med mig och sa att man alltid känner igen en skandinav. Han/hon går alltid på solsidan och står och stirrar upp i solen med slutna ögon, medan alla andra söker sig till skuggan och skyddar sig mot ljuset.

Man får andra matvanor i värmen också. Grillade flintastekar och rödvin är inte att tänka på. Flintastek har i och för sig aldrig varit min melodi, men det är inte av puritanska skäl utan bara att det är för mycket av allt. Dom är tillbaka förresten efter att dom försvann när vi alla skulle dö av galna kosjukan om ni minns. Men mänskligheten har ju dött ut av i ordning SARS, fågelinfluensan och svininfluensan sedan dess så det är inte så lätt för oss överlevande att minnas allt elände.

Men åter till våra sommarmatvanor. Vi äter några skivor melon som just nu är jättegod, några skivor charkuterier, lite paté, en mogen platt vit persika som är underbart söt och saftig, kanske ett par aprikoser och lite oliver samt en bit mogen ost och bröd. Till det dricker vi svalt rosévin från trakten som är underbart.

Rosévin har visst blivit inne i Sverige har jag förstått. Österikarna har insett att det är en bra affär, men dom kan inte göra rosévin som är en mycket svår konst. Dom har därför begärt hos EU-kommisionen att man skall få tillverka rosévin genom att blanda vitt och rött vin till lagom färg. Jag trodde det var ett skämt när jag hörde det. Lyckligtvis avslogs denna idiotiska begäran av EU-kommisionen. Ibland är det bra att de enskilda länderna inte får göra hur dom vill.
I morgon kommer andra gänget vänner den här sommaren. Förutom lite strövänner under våren har vi haft besök i en vecka efter midsommar och nu kommer en gammal vän på besök i tre veckor för att sedan avlösas av ytterligare ett kärt besök av en god vän. Vi har löfte om lite strödda besök under hösten också. Annars är det mest ömsesidiga middagar med vännerna i trakten och som glädjer oss och så alla loppmarknader och musikfestivaler nu på sommaren förstås. På fredag återupptar våra amerikanska vänner sina Hamburger-Martini fridays som är en sed dom tagit med från Boston. I den franska versionen kan man förutom dry martini få vin och hamburgarna är utsökta franska steak haché som görs på prima oxkött som värden grillar med allehanda franska ostar smälta över.

Det har inte blivit så mycket skrivande på den här bloggen på senaste tiden eftersom jag lägger ner alldeles för mycket tid på min Släktforskarblog - Släktforskning för noviser - där jag får jättemånga vänner. Nog är det konstigt att släktforskning har blivit en sådan folksport. Det är väl det att golfen är för dyr och vår generation har insett att handikappet inte sjunker längre, men så länge hjärnan funkar kan man släktforska med framgång.
Skicka en kommentar
Gadgeten innehöll ett fel