Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

tisdag 22 april 2014

Nu har det hänt!


Nu har det hänt. Som ofta har jag oroat mig i onödan. Jag hade just beställt tid hos advokaten för att skriva om mitt testamente, som ni läst om i en tidigare text.

Gudskelov har den första LED-lampan pajat. Visserligen har den bara brunnit en bråkdel av de 25 000 timmar som utlovas på förpackningen men pajat har den, medan den gamla glödlampan som sitter i samma armatur envisas med att lysa upp vår tillvaro utan att ha en aning om att den är i nobelt grönt sällskap och borde veta hut.

Denna nobla miljövänliga tingest kostade sina modiga 12 euro och är ett under av teknik, tillika miljömedvetenhet, men som sagt – pajat har den och det var för väl. Jag var lite orolig för elbranschens framtid om man aldrig mer skulle få sälja en lampa till mig. Ordningen är återställd och aktier i lampfabriker lär bli en bra framtida investering.

Nu är jag inte så väldigt förvånad. Med en god uppfostran med nio år i missionsförbundets söndagsskola och dessutom genomgången konfirmationsutbildning vet jag ju att sakramenten mest har symbolisk betydelse för de troende och tjänar huvudsakligen som en markering att man är en god människa. Det är ungefär som nattvardsvin som man köper på Systemet eller koscher- och halalkött, som främst får sin särart av de böner man läser över dem under slakten, för att inte tala om grön el. Det är därför lite futtigt att klaga på att min dyra fina LED-lampa höll kortare tid än den mijöfarliga glödlampan.

Ujujuj – nu har jag nog kränkt någon, men det får man göra på nätet har jag hört.

Skicka en kommentar
Gadgeten innehöll ett fel