Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

fredag 7 oktober 2011

Tankar av en alienerad utvandrare

Ja nu har man varit i Sverige igen. Huvudintrycket är att Sverige, särskilt Stockholm, är rasande vackert när solen skiner och det är varmt i slutet av september.

Man behöver emellertid inte ha bott särskilt länge utomlands för att känna sig väldigt främmande för vissa företeelser i Sverige. Något som slår mig är att alla har så viktiga saker att göra, att man är så otroligt upptagen och man är så oerhört seriös. Alla gör viktigare saker än alla andra verkar det som och alla har viktigare vänner än alla andra. Jag har nämligen ovanan att, så gott det går med dålig hörsel, tjuvlyssna på samtal som inte angår mig. Nu är det inte så svårt för folk talar väldigt högt och tydligt så ingen skall missa hur viktiga dom är. Dessutom har troligen Sverige världens sämsta mobilmottagning för även när man talar i telefon verkar man göra det för hela restaurangen eller spårvagnen.

En annan sak som är jobbig är att man, som boende i Europas utkant som vi gör, har fattat det mesta fel. Vi har noll koll på vad som är rätt att tycka och då blir det ju därefter - lite fel. Detta märker man ganska snart efter att ha läst tidningar och sett på TV några dagar och träffat lite folk här och där. Man får inte Socialstyrelsens normer om politiskt korrekt tyckande i Frankrike så där lämnas vi vind för våg av staten att tycka själva.

En liten detalj är också hur ute vi är modemässigt. Jag har förgäves försökt dölja mina små smala glasögon från förra året, medan andra glassar omkring med sina nya moderna perspektivfönster och ser jättehippa ut. Undrar om dom finns med vindrutetorkare? Lyckligtvis har jag ett par helt moderna hemma sedan 60-talet så, så snart jag kommer hem så kan även jag se ut som ugglan i Fablernas Värld. När jag tänker efter kan jag nog fortsätta att ha mina årsgamla bågar eftersom ingen bryr sig om mode utan bär det man trivs i nere hos oss i utlandet.

Trots allt så skall det bli skönt att komma hem till Frankrike och träffa alla oviktiga, ostressade, omoderna och töntiga fransmän och andra typer med konstiga åsikter. Man känner sig liksom mer hemma bland dom.



- Posted using BlogPress from my iPad

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jo, men visst är det så, att här talar man gärna så högt i mobilen att alla ska höra att man faktiskt har ett samtal med någon.
Förmodligen för att signalera att man faktiskt är efterfrågad, upptagen.
Men kan det inte vara så att det tvärtom visar hur ENSAMMA folk är här? Att det är en sådan sensation att man har blivit uppringd så hela "världen" ska veta det.

Maria v S sa...

Hej Jan! Kul att ni haft det fint i Sverige, men det skall dock bli kul att följa bloggen när ni är hemma i Frankrike igen. Tycker att dina tankar och reflektioner är kloka, och att det du skriver om är intressant!
Mvh Maria v S

Jan Granath sa...

Hej Maria
Tack för din uppskattning. Jag hittade dina sidor och blev kvar där en lång stund - väldigt intressant. När du skriver lyriskt om äpplen så blir jag alltid lika deppad när jag besöker Sverige på hösten när alla trädgårdar dignar av underbar svensk frukt som ingen orkar ta vara på. Har man fruktträd som prydnadsväxter - eller?
Mvh
Jan