När jag gick första åren på Chalmers Arkitektursektion under sent 60-tal var engagemanget i internationella frågor stort, främst bland de studenter som studerade samhälls- och stadsplanering. Ett antal engagerande utställningar gjordes med varierande kvalitet. En av dom blev emellertid mycket berömd och översattes till ett antal språk och turnerade i kopior över stora delar av Europa. I och för sig en anmärkningsvärd företeelse för en elevutställning från en svensk högskola. Skälet till berömmelsen var att studenterna hade placerat en liten pappersdocka föreställande påven inuti ett kondom. Detta var mer intressant för tidens media än alla de intressanta aspekter som i övrigt togs upp i olika elevutställningar på Arkitektursektionen.
Det här leder naturligtvis över till medias osunda uppfattning om vad som är viktigt och vad som är intressant för oss mediakonsumenter. Att medias inställning till sin roll, ur moralisk synvinkel, blir allt mer problematisk inser ju var och en som följer med, men att det troligen inte kommer att bli bättre utan snarare sämre med tiden. Kanske blir det i framtiden så att det enda forum där bearbetade tankar och ocensurerade åsikter kan framföras blir bloggosfären. Kanske är det därför som den etablerade mediernas företrädare har ett sådant förakt mot bloggare som inte förerträder deras egna redaktioner.
Många har säkert förstått att jag tänker på den senaste "nyheten" om en rondellhund föreställande Profeten Muhammed blivit nekad på en utställning i Karlstad. Att en självutnämnd konstnär som, att döma av verket, inte ens har tagit Åke Skölds grundläggande kurs i teckning kan bli internationellt berömd genom sådant trams är verkligen ett lågvattenmärke inom såväl konsten som journalistiken. Dessutom begriper jag inte hur någon kan veta att det är Profeten Muhammed som avbildas. I mina ögon kan man till nöds tolka det som en skäggig gubbe i toppluva. Själv tror jag det ursprungligen var menat som en idéskiss till en häst med Sokrates huvud, inspirerat av de gudaväsen som förekom i Grekland och Egypten. Troligen har konstnären avsett det som en offentlig utsmyckning men inte lyckats sälja den. Återanvändning är ju på modet nu så då fick han den strålande idén att påstå att det var en hund med Profeten Muhammeds huvud. Ingen kan ju se skillnaden! Det visar dessutom på bristande kreativitet att inte inse att rondellgris hade varit ännu mer förolämpande och dessutom lite nytänkande. Men å andra sidan kan inte ens det kluddet förvandla en häst till en gris.
Man kan ju spekulera i hur misslyckat allt hade blivit för konstnären om utställningen i Karlstad hade antagit hans kludd.
Att det skulle vara en handling som skulle dra en lans för de konstnärliga friheten tror jag inte ett ögonblick på. Men - om man inte säljer, inte får några stipendier och dessutom inte kan teckna så får man väl ta till grövre grejor.
Hur skulle skändliga, om än taffliga, avbildningar av det mest heliga för miljoner muslimer i världen kunna få dom att känna att yttrandefrihet och demokrati är något dom själva vill uppnå och praktisera. Är det inte troligare att demokratimotståndarna istället har fått ytterligare tydliga argument för att stärka censur och förtryck i religionens namn. Det är som om Piratpartiet skulle argumentera för frihet på Internet genom att översvämma densamma med barnporr och pedofili. Det skulle knappast värva några röster i det kommande valet.
För att inte någon skall komma på idén att beskylla mig för att vara islamistkramare, demokratimotståndare eller fanatiskt religiös fundamentalist, vill jag påpeka att jag känner stor avsky för allt förtryck som sker i alla religioners namn och anser man måste värna om demoktrati och yttrandefrihet, men med denna rättighet följer också vissa skyldigheter och respekt för andra människors tankar och värderingar. Man omvänder inte fattiga och outbildade människor till demokrati genom att provocera det enda som de upplever som är sant och hoppfullt i deras tillvaro. Att göra det är omoraliskt även om det känns jätteskönt att för första gången i sitt liv fått lite uppmärksamhet och dessutom blivit intervjuad i internationell press. Det är bara patetiskt!
Jag förstår att det är svårt för oss svenskar, inklusive mig själv, att förstå hur oerhört det är för troende muslimer att man skymfar Muhammed. Det enda jag tror kommer i närheten av det och så också för mig, vore väl om utländska konstnärer och medier framställde Ingemar Stenmark som fuskare och dopingmissbrukare. Ni kan ju känna efter!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar