Folksam stjäl från de allra fattigaste och trognaste av sina medlemmar

Min mor ringde mig i morse och var väldigt ledsen. Hon hade fått ett brev från Folksam som meddelade att hennes största stolthet hade fråntagits henne. Min mor är 85 år och har en liten pension och har aldrig haft något överflöd att leva på. Hon har emellertid sedan 1985 betalat in till två begravningsförsäkringar i Folksam. Den ena såld genom hennes fackförening, den andra genom PRO. Det känns ju tryggt och bra att spara i arbetarrörelsens eget försäkringsbolag tyckte hon.

Varje gång jag besöker henne har hon med stolthet visat upp beskeden från Folksam som meddelat att det vid hennes död faller ut lite över 100 000 kronor tillsammans. Hon har påpekat att hon minsann har sörjt för sin begravning och även skrivit ned precis hur hon vill ha det inklusive vad man skall bjuda begravningsgästerna på. Att det måste bli några kronor över till oss två söner har hon med stolthet påpekat varje gång. Vi har försäkrat henne om att hon inte behöver tänka på detta, men också förstått att det har varit viktigt för henne "att lämna en liten slant efter sig".

Nu läser hon för mig, med sorg i rösten, att hennes kapital fram till 2011 har minskat till 41 000 kronor och efter 2011 får hon lite drygt 30 000 kronor. "Nu blir det inget kaffe på begravningen, det säger jag bara - om ni bjuder på kaffe så kommer jag upp igen och protesterar", säger hon med galghumor. Hon är en företagsam kvinna så hon ringde Folksam och frågade hur detta kunde komma sig och fick svaret att man är oerhört ledsen för detta - precis som det skulle hjälpa? Men man kan ju tänka sig att dom som jobbar på Folksam skäms oerhört över vad ledningen beslutat och lider med varje gammal människa som ringer och visar sin förtvivlan.

När Scandia för några år sedan förskingrade sina kunders medel och delade ut till sin egen ledning blev det ett herrans liv. Scandia har blivit synonymt med ohederlighet och Scandiadirektör har blivit synonymt med skurkaktighet. Scandiaaffären har blivit beviset på hur oförmöget det svenska rättsväsendet är att ställa näringslivets toppar till svars för ohederligt beteende. Något sådant behöver emellertid inte Folksam på sikt riskera. Att klandra Folksam för att göra precis samma sak som de fula kapitalisterna i Scandia gjorde är ungefär lika opassande som att kritisera Gud Fader för att han låter barn dö av svält i tredje världen. "Det måste finnas en orsak och mening bakom, som vi inte förstår", anser man när småfolkets försäkringsbolag i samarbete med arbetarrörelsens PRO och facket lurar nästan en halv miljon svenska pensionärer.

Jag vågar inte ens tänka på vad som skulle hända om samma sak inträffade här i Frankrike. Troligen skulle några miljoner franska pensionärer blockera alla motorvägar, järnvägar och flygplatser tills regeringen tog försäkringsbolaget i örat. Det var precis vad som hände för någon vecka sedan då de franska bönderna tyckte dom fick för dåligt betalt för sin EU-subventionerade överproduktion av mat. Några hundra traktorer och skördemaskiner tog sig en tur på de franska motorvägarna vilket fullständig lamslog all trafik. Det tog inte många dagar innan regeringen proklamerade stora lättnader för jordbrukarna inklusive ett års momsfrihet. Troligen strider samtliga stödåtgärder mot ungefär ett halvt kilo EU-regler, men sådana petitesser har aldrig en fransk regering brytt sig om.

Det goda med Folksams indragning av pensionärernas sparmedel är ju ändå att nu har Folksams ledning äntligen förtjänat sina kommande bonusar som måste bli något i hästväg efter en så resolut och strategiskt viktig besparing. Hoppas dom njuter av sina belöningar och att det blir lite över till de politiker och andra dugliga personer som sitter i styrelsen också. Så är det väl bara att önska lycka till i nästa val. Min numera bortgångne far sa alltid att om alla pensionärer förenade sig och röstade likadant så kunde dom bestämma Sveriges regering - men vem skall dom rösta på - det är frågan.

Om man ser frågan i ett vidare perspektiv så blir man ju än mer förundrad. Man anser att en av de stora frågorna för Socialdemokratiska partiet på deras förestående kongress blir vinster i offentligt finansierad verksamhet. Hur man utifrån denna diskussion tänker om verksamheten i arbetarrörelsens egna företag kan inte jag begripa. Här kan man inte skylla på kortsiktiga förväntningar hos aktieägarna, eller snikna ledningar eller kaptalismens bristande samhällsansvar. För vems skull är det så oerhör viktigt att stjäla pensionärernas sparslantar frågar man sig?

En målgrupp har ju många gånger varit förmögna människor som investerar sitt överflöd i olika typer av aktier, fonder och pensionsförsäkringar. Den här gången talar vi om de allra "minsta" i vårt samhälle. Vi talar om den gamle pensionären som aldrig kunnat samla ett kapital under sitt liv, men som vill sluta sina dagar på ett värdigt sätt där inte de efterlevande skall vara tvungna att ta av sina, kanske små medel, till en begravning, utan tvärtom kanske få ett par tusenlappar över som arv. För det är väl ingen som tror att välbärgat folk skulle bry sig om att sätta sina pengar i en begravningsförsäkring?

Hur ser då Folksams ledning som tagit detta beslut ut?

VD är den gudagode mjukisnorrlänningen Anders Sundström och styrelsen innehåller idel stöttepelare inom arbetarrörelsen, fackföreningsvärlden och folkrörelsesverige tillika garanter för rättvisa för småfolket. Dessutom är 7 av 12 kvinnor i Folksam Saks styrelse och 5 av 12 i Folksam Liv. I båda är kvinnor ordförande. I Folksam Sak har vi den numera kända Wanja Lundby-Wedin vid rodret och i Folksam Liv har ordföranden i KF Nina Jarlbäck den yttersta makten. Här blir det lite svårt att skylla på att man blivit vilseförd av männen och således inte riktigt förstått vad man beslutat.

Nog är livet underbart?!