Vems ansvar är det att folk tänker fel?

Vi har haft lokalval i Frankrike. I Beziers, som är en av våra närmaste städer, fick Front National 42% av rösterna. Det är precis som i Sverige – de etablerade partierna står över vanliga människors problem, vilket gör att det finns ett utrymme för Marine Le Pen och Sverigedemokraterna att ta upp de frågor som folk oroar sig för. Precis som i Sverige, med SD, försöker man definiera ut FN, vilket gör att vanligt folk tycker att man definierar ut dom också. Hur vore det om de etablerade partierna i båda länderna började diskutera med folk om deras upplevda problem och erbjöd lösningar som är andra än de som de som dessa extrempartier erbjuder, vilka är skrämmande inhumana.

Kanske de svenska partierna skulle behöva lämna stockholmsperspektivet och ta sig an det som människor tycker är oroande och svårt. Om inte kommer Sverigedemokraterna att få samma framgångar som FN har i Frankrike. Det är inte särskilt smart att tala om de som röstar på SD som lågutbildade lågstatusmänniskor med rasistiska böjelser. Dels är det en grov generalisering, dels kan det hända att det blir sant om SD är det enda parti som tar upp frågor som ligger många nära. Det finns risk att människor ”köper” SD:s lösningar bara för att de känner igen deras påstådda prioriteringar. Problemet med dessa människor är ju att de har rösträtt trots vad Stureplanscentern, Miljöpartister i Stockholm och hela vänstern anser (OBS ironi) - och de andra partierna också förresten.

Detta är emellertid störst problem för Socialdemokraterna, eftersom dom dels inte vill ”fiska i grumligt vatten” genom att diskutera vissa frågor, dels vet att en stor del av deras väljare kommer att gå över till SD på grund av sin utsatta situation och för att de känner sig svikna av sitt parti. Jag förstår Socialdemokraterna så väl att de inte vet hur man tar upp kampen mot SD, för gör man det på fel sätt retar man upp många av de egna väljarna.

Socialistpartiet i Frankrike är de stora förlorarna i valet och det beror enligt alla analytiker, oavsett färg, på en enda sak – den socialistiske presidentens totala oärlighet och inkompetens. I Sverige kan man emellertid läsa en analys av den gamle socialdemokratiske skribenten Olle Svenning som skyller president Holland impopularitet på någon sorts komplott av de andra partierna i samverkan med industrin. Man kommer osökt att tänka på min gamle far som var aktiv socialdemokratisk politiker i hela sitt liv när han ironiskt påpekade att ”det är underligt att det inte finns en enda ohederlig och lat svensk arbetare”. Tydligen gäller det socialistiska presidenter också om man får tro vissa fundamentalister.

Vinjettbilden visar bilder på president Hollande när han körs av en säkerhetsvakt på scooter till sin senaste älskarinna.