Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

onsdag 11 april 2012

Vårt franska skafferi ser inte ut som vårt svenska

Vårt skafferi i Frankrike ser lite annorlunda ut än det gjorde i Sverige. Ni undrar säkert på vilket sätt. Det som är mest annorlunda är nog att vi har en hel låda i kylskåpet fyllt med bara ostar. Man kan bara inte motstå alla dessa fantastiska ostar som finns i Frankrike. Eftersom vi inte är fördomsfulla så slinker det med några holländska, schweiziska och italienska också och ibland en spansk  för att fullborda vårt kulinariska liv.

Den andra stora skillnaden är att vi har en vinkällare. Skälet är att regionens viner håller väldigt hög kvalitet, vilket innebär att man inte dricker dom nyproducerade utan sparar dom fem år eller mer tills dom blivit vuxna och kan visa sin sanna karaktär. För att lära känna våra viner som dom bör vara krävs således att man har en vinkällare med rätt temperatur för lagring. Det betalar sig både ekonomiskt och smakmässigt. Om man över huvud taget kan köpa ett 8 år gammalt vin så kostar det avsevärt mer än det gör som liten pilt. Skillnad i smak kan man bara föreställa sig, och uppleva, om man har en vinkällare. En sak som vi aldrig hade kunnat föreställa oss i Sverige är att en hel hylla är reserverad för Champagne och andra ädla pärlande drycker, något som man faktiskt kan ha utan att knäcka sin ekonomi.

Det finns också ett antal flaskor med starkare varor som hör till livets nödtorft. Givetvis måste man ha Ricard hemma, men Whiskey, Cognac, Calvados och Armagnac hör också till basvarorna tillsammans med några söta franska viner. De räcker emellertid länge eftersom man dricker så väldigt sparsamt av sådana varor i Frankrike. Jag kommer osökt att tänka på min bror som blivit intresserad av vin. Han visade min mor sin vinsamling och som god svensk utbrast hon förfärat: "Har du blivit alkoholist?" Min brors svar var: "tror du verkligen det skulle finnas en enda flaska i min samling om jag vore alkoholist?"

I vinkällaren lagrar vi också rotsaker och potatis - OK det är en rotsak. Att jag nämner rotsaker särskilt beror på att det finns så många olika rotsaker att välja mellan på marknaden och på specialaffärer. Vidare är kylskåpet fullt av sparris, tomater, sallad och mängder av andra grönsaker inköpta på marknaden. På stora fat i köket ligger det frukter av allehanda slag - apelsiner, citroner, lime, för att inte tala om det som är speciellt för säsongen, som jordgubbar, meloner, fikon, persikor och frukter av alla de sorter, äpplen, päron och vad ni nu kan tänka er. I en speciell affär köper vi exotiska frukter och grönsaker som vi aldrig hört talas om förrän vi kom hit.

Nedersta lådan i kylen är reserverat för kött- och fiskvaror. Där finns främst lamm, anka och oxkött och allehanda charkuterier. Det är heller inte ovanligt att det ligger lite gåslever eller någon delikat korv där.

Ikväll har vi ätit en fin torskrygg från Nordostatlanten. Den kostade bara 14 euro kilot och var verkligen fin. På Master Chef som är ett fantastiskt kockprogram här fick vi tipset att koka den i mjölk, vilket var ett mycket bra tips. Vi åt den med färsk sparris och en vinsås. Vi drack ett fint vitt vin från La Clape ute vid kusten nära Narbonne där man gör mycket fina vita och röda viner. Som dessert åt vi färska franska jordgubbar som är väldigt smakrika så här års. Jag kostade på mig ett glas Château de la Peyrade, muscat till gubbarna.

Det vinet kräver en liten förklaring. Under 1600 och 1700-talen var det mycket populärt i Sverige och kallades söt Frontignac. Det besjöngs i alla tänkbara positiva tonlägen av Bellman och förekom också i Stiernhielms författarskap. Det är en av Frankrikes äldsta appellationer och när vi började importera det till Sverige under 90-talet hade det varit bortglömt hos oss i flera hundra år. Det gjorde omedelbart succé och blev vår bästsäljare. Vi sålde 4000 flaskor av vinet till restauranger fast Systembolaget givetvis inte var intresserade eftersom vi inte mutat dom. Däremot prisades det av Carl-Jan Granqvist, Ulf Wagner, Leif Mannerström och andra som förstår sig på viner.



Skicka en kommentar
Gadgeten innehöll ett fel