Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

tisdag 10 november 2009

Arv, miljö och katters personlighet.

Vi har två katter som vi har haft med oss från Sverige. Deras mor var en förvildad svartvit bondkatt som valt vårt uthus för sin nedkomst. Kullen bestod av sex kattungar som alla var mycket olika. Kattan hade varit promiskuös och idkat umgänge med åtminstone två hannar, varav den ene var någon typ av raskatt på vift bland kattpopulaset. Detta resulterade i att den förstfödde blev en katt som ser ut som en perfekt Ragdoll och de andra blev olika färgvarianter från kolsvart till guldbrunt. Givetvis valde vi att ta hand om ragdollen eftersom han var så bedårande vacker och försigkommen. Den andra vi tog hand om var en likaså tuff svartvit svensk bondkatt. Vi döpte dom till Champis och Hjalmar. Hjalmar valdes egentligen av vårt barnbarn och döptes till Alma, men när vi insåg att det var en hanne fick han heta Hjalmar så han på ett ungefär skulle känna igen sitt namn. De övriga kattungarna lyckades vi placera ut bland vänner.

Det som förundrat oss hela tiden är hur olika dessa två katter är. Eftersom dom tillhörde extremvarianterna i kullen är det tydligt att Champis far är en raskatt, kanske en Birma och Hjalmars far är en svensk bondkatt, troligen en halvbror, eftersom modern hade ett otal söner och döttrar som levde vilda nere vid Björboholms båthamn.

Champis är den sofistikerade kuddkatten. Han är oerhört kelen, han är vänlig mot alla andra djur. Oavsett om det är andra katter eller hundar så går han fram till dom och nosar och bekantar sig varefter han drar sig tillbaka till sin sovplats. Han föredrar att ligga skyddad under bord, i garderober eller också kryper han under ett klädesplagg. Han är ett oerhört matvrak, men blir inte överviktig. Han gillar kryddad mat och franska ostar och annat som Hjalmar aldrig skulle röra vid. Han är också en mycket egensinnig katt. Man kan inte lära honom någonting eller få honom att avstå från det han föresatt sig. Det är Champis som förstör våra möbler genom att vässa klorna. Han har vidare mycket svaga revirinstinkter med ett undantag och det är matskålen, som han härskar oinskränkt över. Han går absolut inte ut i Frankrike om det inte är midnatt och helt lungt ute.

Hjalmar å andra sidan tycker inte om att bli handskad med. I nåder kan man få klappa honom, men när han är sjuk eller skadad finner han sig i det mesta av någon anledning. Då är han fullständigt trygg. Att behandla Champis i samma situation kräver tjocka handskar. Hjalmar har alltid varit mycket avogt inställd till andra katter. När vi passat dotterns katter på sommaren blir det alltid problem mellan dem och Hjalmar, aldrig med Champis. Hjalmars revisinstikter är mycket starka. I Sverige hade han ett enormt stort revir och han har börjat att lägga stora delar av centrala byn under sig även i Frankrike. Flera nätter har han kommit hem med smärre blessyrer efter revirstrider. Han är mycket lätt att kommunicera med - han svarar på tilltal med små ljud och lystrar till ett begränsat ordförråd. Han vet exakt vad han får göra och inte. Visserligen gör han det ändå men man behöver bara titta på honom så slutar han och ser skamsen ut. Champis skulle vara totalt oberörd i samma situation. Hjalmar vässar sina klor på därtill avsedd plats och uppför sig i det mesta exemplariskt. Hans sovplats är med fördel på bästa sängen eller på bästa soffan, gärna på en filt med samma färg som han själv har. Hans matsmak är konventionell kattmässig, men trots att han äter mindre än Champis har han en tendens till övervikt.

Hur fungerar då det broderliga umgänget mellan denna robusta revirförsvarande tuffing och den avsevärt mindre prydnadskatten Champis. Båda vill naturligtvis träna sina reflexer på varandra och ger sig på varandra i broderlig kamp. Det är emellertid ingen tvekan om vem som är den dominerande - det är Champis. Han sitter lungt och tittar på Hjalmar när han kommer och vill bråka. I sista ögonblicket lappar han till sin bror med tassen, varefter Hjalmar drar sig tillbaka, slickar sig lite generat och försöker se oberörd ut på katters vis. Vid matskålen drar sig Hjalmar automatiskt tillbaka när Champis anländer så numera har vi två skålar, men eftersom Champis äter fortare hinner han med att stjäla lite för sin bror också innan han är klar.

Båda katterna är 9 år gamla och kastrerade och har varit hos oss hela sitt liv. Bådas favoritmat är svenska räkor, som faktiskt går att köpa djupfrysta här. Vi har försökt med olika sorters franska skaldjur, men dom smakar inte ens på dom.

Räkfest i köket


Hjalmar



Champis




Skicka en kommentar
Gadgeten innehöll ett fel