Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

måndag 18 november 2013

På fest i Norge

Vi kom hem från Norge häromdagen. Det var en av våra bästa vänner Leif Winther, som pensionerade sig efter 35 år på Teater Ibsen i Skien. Teatern ordnade stor avskedsföreställning, med Leif själv i huvudrollen och fest efteråt med 200 personer. Man spelade Onkler som bygger på bisarra och humoristiska dikter av Thor Thorsen till musik av Guttorm Guttormsen. Det var verkligen en upplevelse med fantastisk musik framförd av Scheen Jazzorkester. Både Leif och publiken trivdes eftersom han både fick spela ut som skådespelare på scenen och musicera på såväl sin bassaxofon som på sin såg.

Vi träffade många gamla vänner, men ännu fler som hört talas om oss som de vänner som Leif och Else besöker i Frankrike varje år. Det var väldigt trevligt och vi kände oss verkligen hemma.

Vi hann också med en tur upp i bergen till Rjukan för att se den berömda spegeln som gör att solen under en kort stund kan belysa torget i staden även på vintern. Det känns dock lite bakvänt att sola sig i en sol som strålar från norr. Det var emellertid nära att vi missade det eftersom ”tåken” låg som en tjock filt över Rjukan när vi kom dit. Efter besök vid kraftverket och en kopp kaffe klarnade det dock upp. En god lunch på ett högfjällshotell av den gamla stilen hann vi också med. Vi köpte dock inget tungt souvenirvatten (D2O).

 
På vägen till Rjukan stannade vi till vid Norges största stavkyrka från 1250 vid Heddal. Den är majestätisk och väldigt vacker. Det var trevligt att få se den kyrka som min gamle lärare i arkitekturhistoria Elias Cornell alltid talade så lyriskt om.


En spännande matupplevelse hade vi hos vännen Jorunn som bjöd på genomgående traditionell norsk mat. Det var en delikat förrätt på lokal getost, men det var huvudrätten som var det mest spännande. Hon bjöd på rakfisk som är en fornnordisk norsk maträtt oftast gjord på öring. Tillredningen påminner om surströmming och resultatet är ett mellanting mellan gravlax och surströmming. Man äter det med samma tillbehör som surströmming. Eftersom jag tycker ny mat är spännande var det trevligt att prova, men jag blev väl inte mer förtjust i det än jag är i surströmming. Man måste nog utbilda sig lite för sådana delikatesser. God snaps, öl och en avslutande smarrig efterrätt avrundade kvällen tillsammans med goda vänner.

Jag hann också med att köpa lite tillbehör till knivtillverkning och dessutom göra studiebesök i de norska mataffärerna som verkligen är något att minnas. Vem kan glömma prisnivåer där en sexpack Carlsberg folköl i 33 cl flaska kostar 179 NOK. Jag släppte emellertid loss och köpte två bitar brunost utan att titta på prislappen. Jag tänkte på att jag känner mig slösaktig när jag kostar på mig en sexpack belgiskt starköl i Frankrike för 4,5 euro. Inte undra på att Strömstad och Charlottenberg har köpinfarkt av norrmän året om i livsmedelsaffärerna.

Inte heller undra på att det knappa dussinet gutter 50+ som vi observerade allt från flygplatsen i Torp till Amsterdam hade borden fulla med bamseöl så snart dom satte fötterna utanför norska tullgränsen.

Ovanpå allt annat trevligt så höll min rygg trots flygstolar, resväskor och främmande säng, men så var Leif och Elses gästsängar väldigt bra också. Det var länge sedan jag besökte nordliga breddgrader och kunde gå själv hela tiden och slippa droga mig för att klara av det grundläggande i livet.


Skicka en kommentar
Gadgeten innehöll ett fel