Vad har det tagit åt folk?

Jag driver en seriös grupp av släktforskare på Facebook. Vi är 5000 personer i alla åldrar, många i övre medelåldern, många medel- eller välutbildade. Vad som förvånar mig är att det blir värre och värre med hur man skriver svenska – främst är det särskrivningarna som ibland blir så man gråter och ibland kiknar av skratt. Man undrar var det kommer från. Det finns flera teorier:

En populär sådan är att det kommer från engelskan som särskriver eftersom dom inte, som svenskan, kan bilda sammansatta ord. Jag tror inte ett ögonblick på det eftersom det inte är troligt att de som inte ens behärskar svenskan skulle vara så oerhört skickliga på engelska så dom inte kan skilja på språkens uppbyggnad. Det påminner lite om Anita Ekberg (RIP) som efter ett par veckor i USA hade glömt sin svenska när hon hemkommen intervjuades (det var nog någon gång på sent 60-tal tror jag).

En annan populär teori är att den moderna svenska skolan skulle vara boven. Inte heller den är trolig eftersom det förekommer i alla åldrar.

Att det kan vara många invandrare som har detta problem är ursäktligt, men min erfarenhet är att det inte är så utan snarare ”rekorderliga” svenskar som syndar mot detta.

Några anser mig vara fördomsfull och anser jag hackar på personer med dyslexi. Min erfarenhet är tvärtom den att dyslektiker ofta är oerhört noga med sin stavning eftersom de vet att det lätt kan blir fel. Jag känner ett antal dyslektiker som är verkliga språkpuritaner.

Min teori är att rättstavningsprogrammen på datorn är en bidragande orsak. Varje gång jag vill skriva något så får jag rödmarkeringar för en ”hel hopper” (bergslagsmål) sammansatta ord. Först när jag lägger in ett mellanslag mellan de två leden får jag godkänt. Detta tolkar troligen många skribenter som att det skall vara särskrivet inte att det bara är rättstavningsprogrammet som saknar sammansättningen i sin ordlista och bara har de två leden som separata ord. Är man osäker på stavningen måste man således skriva ihop orden efter att ha fått hjälp med stavningen av de enskilda orden. Ordet "vaccinationsvägrarkollektiv" nedan fick jag dela upp i tre led innan mitt ordbehandlingsprogram godkände de olika leden.

En sorglig förklaring är att när tillräckligt många gör fel så blir det rätt, eller åtminstone tror folk att det är rätt. Samma problem har vi inom släktforskningen där felaktiga släktrelationer sprider sig som lössläppta mässlingsvirus i ett vaccinationsvägrarkollektiv.

För att få er som särskriver att begripa hur tokigt det är har jag saxat några verkliga skyltar som samlats in av Omtalat.nu och försett med egna kommentarer

Vinjettbilden ovan - Man menar väl "Parkering för inbjuden"?

Saras Foto skyltar med erbjudandet – ”Student Plakat På En timme”
Vad säger mor och far?

I trappan – ”Porttelefonen ur funktion – Den är fel anmäld”
Lika bra att göra det rätt nästa gång kanske?

Snygg fabriksgjord skylt vid el-centralen – ”STRÖM AV BROTT”
Vad gör polisen?

På förpackning till sybehör – ”Broder Sax”
Agatons broder?

I charkdisken på Coop – ”Kalv lever i bit”
Vad säger djurrättsaktivisterna?

På begagnathyllan – ”Kassa system utan program vara”
Ärligt och lite poetiskt

Butiks namn – ”MATT JACOB”
Utbränd eller?

På rean – ”STÖD STRUMPOR - 49 :-/per par”
Det kan man väl göra om det får dom att må bättre

Reklamskylt – ”MUS GIFT I LAGER”
Undrar om de andra mössen kastade risgryn?

På loppis – ”Lasse Åberg samlar glas”
Var det tomglas tro – stackar'n?

I godisbutiken erbjuds – ”SKUM GUBBE”
Varna era barn – dom har flyttat inomhus med godispåsen!

Erbjudande – ”DVÄRG GETTER” 2 st killingar Bort skänkes – snälla till givna”
UjUjUj!

Meddelande till hyresgäster från elbutiken – ”Halogen spottar i badrum”
Jag har alltid varit lite misstänksam mot de där lamporna!

Skylt på sjukhus visar vägen till – ”KASSA KVINNOKLINIKEN”
Inte särskrivning, men ändå …. ?

Reklam igen – ”Ekeby Möbelaffär – Tapetserar Verkstad”
Undrar hur många som vill ha tapeter i sin verkstad?

Tryckt instruktion – ”Svälj reflexen”
Det var åtminstone inte en uppmaning från NTF.

En inte särskilt älskad president

Samtliga franska TV-kanaler har varje kväll orgier i att håna, häckla och parodiera Francois Holland. Han måste vara världens genom tiderna minst populära ledare i ett demokratiskt land. Den förre mästaren på området att bli hånad – George W. Bush - hade åtminstone sina väljare som gillade honom. Inte ens det har Hollande längre. Liksom med Bush så behöver man inte ens skämta om honom, det räcker bra att visa videoklipp från verkligheten eller citera vad han faktiskt sagt.

Undersökningar visar att de flesta som gav honom makten faktisk röstade mot Sarkozy inte för Hollande, utom möjligen då de starka offentliga fackföreningarnas medlemmar, som väl är, är besvikna eftersom han inte ännu spätt på de offentliga utgifterna genom massökning med 60 000 offentligt anställda som han lovat. I sann politisk anda försöker han inbilla det franska folket att exempelvis den franska sjukvården och skolan är sämst i Europa och pekar gärna på Sverige som ett föredöme på båda områdena. Att sjukvården här är fantastisk med alla mått mätt vet jag och det är dessutom bevisat gång efter gång i jämförande studier, hur det är med skolan vet jag inte. Politiker är sig emellertid lika överallt – det vet jag.

Han var inte något självklart val som presidentkandidat för socialisterna. Favoriten som skulle ha vunnit klart var Dominique Strauss-Kahn ända tills han ertappades med byxorna nere. Även om Hollande vid förra valet var socialistpartiets ledare ansåg medlemmarna, den gången, att hans sambo Ségolèn Royal var ett bättre val, vilket säkert var klokt även om hon förlorade mot Sarkozy.

Hans hittills största svärdshugg för att få Frankrikes ekonomi på fötter har varit att införa 75% skatt på alla inkomster över 10 miljoner euro/år. Det rör sig totalt om ca 1000 personer på en befolkning på 60 miljoner och många av dom har numera bara skrivit sig i något grannland så var det fixat. Jag vet inte om siffrorna är helt korrekta, men det kan ju kollas.

Som motiv har han sagt att ”han hatar rika människor”. Det är lite lustigt att såväl hans förra sambo Ségolèn Royal, med vilken han lär ha fem barn, som hans nuvarande sambo kommer från mycket rika familjer och har betydande förmögenheter. Eftersom gifta sambeskattas i Frankrike måste han således vara sambo så att inte parets gemensamma förmögenhet syns i deklarationen – det skulle ju vara pinsamt. Man undrar hur hans familjeliv ser ut när han bor ihop med en person som han enligt retoriken borde hata. Nu är han inte ensam om att inte gifta sig i Frankrike idag av ekonomiska skäl. Det är nämligen så att även om man bor på samma adress och har flera barn tillsammans så är det populärt att vara sambo eftersom då kvinnan får generösa bidrag från staten till sina barns och sitt eget uppehälle. Vi har ett antal vänner omkring oss som gift sig när yngsta barnet uppnått en ålder då modern inte anses ha ekonomiskt ansvar längre.

Ett annat drastisk steg för att rädda landet är att nu sälja ut stora delar av presidentpalatsets vinkällare. Tidigare presidenter har samlat på sig det bästa av vad landet producerar för att bjuda utländska gäster. Man har väl resonerat så att det kan vara bra för landets image, vinland som man är. Det lär ta in några hundra tusen euro till statskassen. Med tanke på att det idag knappast finns någon investering, vare sig i metaller eller värdepapper som har så bra utveckling som just samlarviner så kanske någon skulle tänkt ett varv till innan man realiserar sina dyrgripar. Men vill man låtsas vara folklig så blir det väl så - det får väl bli BiB i fortsättningen.

Nyligen proklamerade han krig – om än ideologiskt – mot Angela Merkel och Tyskland. Han tar sin inspiration mer från Grekland och Italien än från Tyskland och trodde nog att han skulle trigga den franska nationalismen genom att tala om krig mot Tyskland. Det var ännu en felbedömning eftersom en av de saker som man faktiskt var stolt över med Sarkozy var att han tillsammans med Angela Merkel föreföll leda Europa.

För att illustrera hur stämningarna är kan man ta del av de folkliga skämt som florerar. Vad sägs om följande bisarra skämt:

Hollande och hela hans kabinett har kidnappats av en grupp som begär 1 miljon euro i lösensumma för att släppa dom. Om inte detta betalas snarast kommer man att hälla bensin över hela gänget och tända på. Socialistpartiet har därför gått ut på gator och torg för att få människor att bidra till lösningen. En TV-reporter intervjuar en av insamlarna och frågar hur mycket människor i allmänhet donerar. 3-5 liter blev svaret.

Som vi ser är det inta bara inom de svenska partierna man har problem och de franska dreven är väl så intensiva som de svenska, men oerhört mycket roligare och mer underhållande.

Kaxiga fransmän - hur blir dom sådana?

Jag ser inte så mycket på TV, men borde nog göra det för att träna franskan. Det är emellertid några program jag tycker är sevärda. Det ena är Master Chef där man tävlar i matlagning under de mest krävande former. Det andra är The Voice, som är ett högkvalitativt program av typ Idol.

Det som jag gillar med båda de här programmen är att jurymedlemmarna visserligen är stenhårda och mycket kunniga, men också väldigt uppmuntrande mot de tävlande. Ingen behöver känna sig misslyckad utan även dom som slås ut får väldigt fin feed-back från juryn, bemöts med stor respekt och uppmuntras att utveckla det som inte blev så bra just då. Det är så långt från den förnedrings-TV som jag blev så trött på i Sverige när vi bodde där. Undrar vad det beror på att det är så kul att se på människor som fäller förnedrande kommentarer om andra, som man gör i vissa underhållningsprogram i Sverige?

Det enda som kommer i närheten av förnedrings-TV i Frankrike är frågeprogrammet som har Victoria Silvstedt med som representerar en fånig, dum, sexbomb till svensk blondin som programledaren skall driva med och göra narr av på det grövsta. Våra vänner förstår inte att vi blir upprörda å Sveriges vägnar, men när vi frågar vad dom skulle tycka om att man i ett svenskt eller engelskt program, som maskot och spefågel, hade en kortväxt, uppblåst fransman med basker och mustasch som luktade vitlök och uppträdde som ett fån så förstår dom direkt vad vi menar.

Det kanske finns annan förnedrings-TV i Frankrike också, men den har jag i så fall missat. En annan sak som gör mig förbluffad är hur oerhört verserade, frimodiga och orädda de helt vanliga människor är som  är med i programmen. Dom är inte rädda för att presentera sig och berätta vad dom är bra på, dom sjunger gärna en stump direkt in i kameran eller gör andra saker som jag aldrig skulle våga göra. För att inte tala om hur en del är klädda! Här verkar ingen bry sig om vad modervärlden bestämt är rätt just i år. Inte är allt vackert inte, men personligt är det.

En intressant tendens som som breder ut sig, till franska puritaners förskräckelse, är engelska ord med franskt uttal. I går hörde jag hur en flicka talade on "le ring" när hon visade sin förlovningsring. Programmen jag nämner ovan heter på franska Mastr Chäff och Dö Vöjse, men min favorit uttalsmässigt är ändå programmet Monej Dröp som är väldigt populärt här.

Stekta gröna tomater och en juldikt "in transpiranto"

Som ni som bor i Sydfrankrike säkert har märkt och ni i Sverige säkert sett på TV, har det regnat så in i baljan i södra Frankrike den senaste veckan. Vi i Boutenac har emellertid klarat oss, dels för att det regnat mindre, dels för att byn ligger högt och inte svämmas över. Våra vänner i Sete har emellertid haft orkan. Dom bor på femte våningen ca 150 meter från Medelhavet, men ändå har vågorna sprejat vatten upp på deras balkong så dom inte kan gå ut på den. Det kan man kalla storm.

Vi har haft det lite stillsammare. Vi plockade vännernas gröna tomater idag - tre kilo - och gjorde tillsammans syltade tomater på det sätt som jag minns mormor gjorde. Det är så gott till stek och annat kött. Eftersom flera tomater var alldeles för stora att sylta bestämde vi att vi skulle göra stekta gröna tomater till lunch. Vi visste inte riktigt hur man gör men min fru fann på råd och dom blev delikata. Så här gjorde hon:

Hon skivade tomaterna i ganska tjocka skivor och gjorde en panering av ströbröd och parmesanost och salt och peppar och stekte dom sakta i olja. Vi testade med lite olika starka såser till, men dom var faktiskt godast naturella. Vi provade också ett par vita viner och fann att en fruktig Sauvignan Blanc från Château Gaussan Kozine passade helt fantastiskt till.

Dessutom har jag, som avskyr allt vad transpirerande motion heter, börjat stärka mina muskler på mitten. Jag måste göra det för ryggens skull säger min läkare. Jag kommer väl att tappa min begynnande pondus samtidigt kanske, men det får man väl ta. Jag har fått rådet att göra plankan som lär vara väldigt bra för de muskler jag behöver träna och dessutom skonsam mot ryggen och så blir man inte svett, men oerhört slut på bara några minuter. Det passar mig utmärkt.

Kanske är det så att jag fick nog av transpiration under min realskoletid när vår rektor, Yngve Jansson, även känd som grundrektor Ludvigo Hagvald i Grönköping, läste dikter högt för oss under skrivningarna, skrivna på hans eget uppfunna språk transpiranto. För säkerhet översatte han dikterna för oss icke transpirerande elever.

Som ett exempel på vad jag fått utstå under min ungdom ger jag er här en tidig Juldikt, översatt till transpiranto, av nämnde Ludvigo Hagvald. Den är hämtad från tidningen Tunasol som ges ut av Sollentuna lokalförening av Sveriges Pensionärsförbund.

Att handla av tvång är inte att handla moraliskt

Om någon hade frågat mig för 10 år sedan vad jag främst såg som typiskt för Frankrike så hade jag nog skämtsamt, och lite elakt, sagt "hundskit på gatorna". Efter att ha bott här i snart tre år och kunnat sätta mig in i det franska sättet att tänka lite mer har jag som svensk en mycket större respekt för det franska. (Dessutom har man vidtagit krafttag mot hundskiten)

Det som framför allt imponerat på mig är respekten för individens egen förmåga att tänka och rätt att använda sitt eget omdöme. Det handlar då naturligtvis dels om förtroendet för att människor kan använda sitt omdöme, men det är också en självklarhet att människor har rätt att använda sitt eget omdöme. Detta innebär givetvis också den mänskliga egenheten att inte alltid använda sitt omdöme, eller snarare vår förmåga att använda vårt omdöme till att göra tvärtemot det som anses gängse och riktigt. Jag har några gånger gjort mig lustig över den franska benägenheten att närmast tvångsmässigt bevisa sin individualitet genom att bryta mot regler på alla upptänkliga sätt. Detta betraktas med respekt av fransmännen även i de fall det är till olägenhet eller strider mot de gemensamma intressena. Individens rätt, förmåga och faktiskt skyldighet att vara en tänkande människa står här över strävan efter ordning, konformitet och harmoni.

Som svensk kommer jag på mig med att detta till en början irriterade mig, men nu gör mig allt mer glad och lycklig. I den anglosaxiska kulturen, som vi svenskar definitvt tillhör, är tron på konformitet och regelstyrning stor. Storbritannien är det land i världen där man har mest övervakningskameror och massmedia har underhållingsprogram som visar välsignelsen av denna totala kontroll av medborgarna. I Sverige tror vi starkt på "moral" och gott beteende genom lagstiftning och kontroll. Kvotering i arbetslivet, tvingande delning av föräldraledighet, trafikövervakningskameror, tjuvlyssnande på vår datortrafik och mycket annat skall få oss att bete oss på rätt sätt - allt med goda syften. "Om inte folk förstår bättre måste vi tvinga dom genom lagstiftning", är en allmänt omhuldad åsikt i Sverige och trist nog vanlig även bland unga människor som borde vara mer rebelliska.

Jag har mer och mer insett att man inte kan lagstifta och övervaka sig till ett visst moralisk förhållningssätt. Paradoxalt nog är möjlighet att agera omoraliskt en förutsättning för att utvecklas moraliskt. God moral måste vara frivillig och kommen ur ett eget intelligent övervägande, inte ur tvång eller rädsla för repressalier, i detta livet eller hinsides. 1700-talsfilosofen Immanuel Kant menade att det inte har med moral att göra om man handlar av tvång eller av rädsla för repressalier och straffdom. Det är inte så svårt att inse det kloka i det om vi ser på vad som händer i före detta totalitära stater. Inte var det högtstående moral som låg bakom den låga brottsligheten i Sovjetunionen eller andra totalitära stater, utan det faktum att man inte hade något annat val om man ville överleva. När nu "friheten" erbjuds har man ingen träning i att tänka moraliskt, eftersom det tidigare har överlämnats till staten genom att allt annat beteende var alltför farligt. Vad skulle hända om alla Storbritanniens övervakningskameror helt plötsligt slutade fungera eller alla svenska hastighetskameror strejkade? Vad händer i jordbävningsdrabbade totalitära stater när polisväsendet inte längre fungerar? Vad har hänt i decennier i katolska kyrkan eftersom man vetat att man alltid tidigare varit skyddade mot utifrånkommande kontroll och kritik? Det händer, som alltid händer, när människor blivit vana vid att andra tänker åt dom eller det är förbundet mer stor fara att inte agera på ett visst påbjudet sätt, oavsett om man förstår eller håller med om rimligheten i det. Man har ingen övning i att förstå och ta beslut om vad som är moralisk riktigt respektive förkastligt och därför tar man tillfället i akt att göra allt det som man rimligen borde förstå är förkastligt.

Konsten är således att underlätta för människor att själva förstå konsekvenserna av olika beteenden och utifrån detta göra ett val. Man måste ha en levande diskussion i samhället och i familjen om etik. Att vissa kommer att "välja fel" får vi stå ut med och förhålla oss till. Ett gott moraliskt förhållningssätt utvecklas och underlättas genom dialog, respekt och att vi ser varandra i samhället. Där är det franska samhället fantastiskt. Man syns verkligen och man ser andra. Detta gör ju att man måste tänka på hur man är och vad man gör eftersom man inte bara är en grå skugga som aldrig tilltalar någon eller ser någon i ögonen när man möts. Det underlättas också av den sunda skepticism som fransmännen har mot alla förbud och påbud. De respekteras inte förrän individerna själva, genom eget omdöme, anser dem vara befogade. I annat fall struntar man i dom eller också tar man ut traktorn och blockerar motorvägen.

Jag är fullständgt övertygad om att kontroll och förbud för att få människor att bete sig på det sätt som för stunden anses vara politiskt korrekt är helt kontraproduktivt och bara leder till moralisk slapphet och kanske till och med till bristande etisk mognad. Den dag kontrollsystemen fallerar eller rättsväsendet och det civila samhället inte fungera av någon anledning kommer allt att vara tillåtet och anarki kommer att råda, eftersom alla har glömt hur man skiljer på rätt och fel utifrån sina egna överväganden och egna moraliska värderingar.

Troligvis kommer några att känna sig provocerade av den här texten och än fler osäkra huruvida dom bör/får hålla med. Skälet till detta är att man inte kan få någon vägledning i frågan från den repertoar av politiskt korrekt tänkande som råder för närvarande. För att ta ställning till den här texten måste man tänka själv.


Illustrationen ovan är lånad från den indiska bloggen FLY, YOU FOOLS! av Saad Akhtar.

Svenska språket kan också vara knepigt

Jag har ju uttryckt oro över vad för dumheter jag säger utan att veta det när jag pratar franska. Härom dagen skickade emellertid vår vän Eva exempel på hur vårt nysvenska språk också har sina dråpligheter under inflytande av invandring, dålig modelsmålsundervisning och påverkan från engelskan.

Här kommer några exempel:

Att det alltid är svårt med negationer och syftningar över huvud taget visar en skylt utanför en bensinstation i Uppsala där man kan läsa "Ingen parkering förbjuden" eller en skylt med "Tomgångskörning förbjuden högst 1 minut" . Andra godingar är "Priserna gäller endast när gatuköket är öppet", eller "Extra mört kött. Vi hänger själva i butiken". Det senare kan ju emellertid vara helt korrekt ungdomssvenska där "Hänger" betyder något helt annat än förr.

Lite allvarligare är det kanske för bilverkstaden i Göteborg som meddelar "Vi utför rost och plåtskador billigt". Kanske dom kan slå sig ihop med Vägverket och spreja bilarna med saltlake samtidigt?

Speciellt roligt blir det om man syftar på ett ord som utelämnats som affären som säljer "Frigående ägg" eller Medborgarhuset i Stockholm som meddelar att "Morgondagen är inställd pga bristande intresse". Kanske en följd av all skräckpropaganda vi utsätts för ständigt.

Särskrivning av svenska sammansatt ord inspirerat av amerikansk engelska blir allt vanligare bland svenska ungdomar. Vad sägs om restaurangen som serverar "Röd tunga" eller skylten i Lund som lockar med "Sjuk gymnastik".

"Posten hämtas då och då, ibland senare" som sitter på en brevlåda i Kittelfjäll får nog emellertid skrivas på ironins konto. Då är det lite värre med skidliften i Sunne som uppmanar gästerna att "Para sig tre och tre i liftkön" och för säkerhets skull varnar "Se upp så inga kläder fastnar i liften". Nog får utlänningarna en insyn i den ohämmade svenska synden i sådana fall. Kanske göteborgaren som på sitt loppmarknadsstånd lockar med "Vid köp av klockarmband - gratis påsättning", har blivit inspirerad i Sunne. Vårt språk kan vara både knepigt och ologiskt för den som skall lära sig det, som en vän som undervisade i svenska för invandrare insåg när en elev kom med följande fråga: "Religionsfrihet och åsiktsfrihet är begrepp som jag förstår, men vad innebär egentligen trosfrihet"?. Kan ju underlätta för försäljaren med klockarmbanden kanske, men i liftkön blir det lite kallt. På samma tema spelar klädbutiken som annonserar: "Idag rabatt på underkläder som avdrages i kassan".

Det är kul när man inte riktigt tänker på nästa steg som butiken i Gnesta som uppmanar kunderna "Ät fisk - bli frisk" och därunder tillägger "Affären stängd på grund av sjukdom". Jag har emellertid en egen favorit på samma tema. Härom året blev en reklammakare hjälte när devisen "Look at Opel Now!" lanserades för att visa att Opels dåliga rykte som rostig gevaliaburk var förbi. Några år senare såg jag en Opel, vid det laget oerhört bedagad och röd av rost, med uppmaningen "Look at Opel Now" kvar i bakfönstret. Tänk så tokigt det kan bli.

Nog är livet underbart

Vi har just kommit hem från en weekend i Albi med goda vänner som var helt fantastisk. Den skall jag berätta om nästa gång.

Idag har de varit nästan lika fint väder som i Sverige – 28 grader och vindstilla och min fru har solat på terrassen flera timmar. Våra grannar, som är tre damer, skall åka till sin lägenhet i Sète i morgon så vi bjöd in dom på lite grillafton för att säga adjö för en tid.

Det var inget märkvärdigt men ack så trevligt. Dom hade med sej två meloner som JAG skar i klyftor för att äta som förrätt. Sedan kryddade JAG lammkotletterna med örtkryddor samt några stora tomater med vitlök olja, örtkryddor och salt. JAG tog fram några ostar, skar upp två ananas i tunna, tunna skivor och marinerade dom i rom, vanilj och socker varefter dom åkte in i kylskåpet. Min fru plockade fram bestick, tallrikar, glas och annat nödvändigt och JAG kylde en flaska champagne i en kylare samt tog fram ett gott rödvin från källaren.

Gästerna kom och efter sedvanligt pussande bar vi tillsammans upp alltihop till terrassen där vi tillsammans dukade bordet och sedan startade vi med champagnedrickande med små kryddade ostkuber som tilltugg (dom kan man köpa färdiga i affären). JAG grillade köttet och tomaterna utan assistans från någon av de närvarande fyra damerna som lät sig väl smaka och vi hade det väldigt trevligt.

Efter maten fixade JAG kaffe, Irish Coffe och annat godis medan min fru spelade helt underbart på flygeln till allas glädje. Jag unnade mig en stor cubansk cigarr som en av damerna gett mig i present samt en lagrad lokal Marc som tillbehör.

Vi diskar inte idag utan tar det i morgon. Vem som kommer att diska beror på vem som är minst sömnig - den andra torkar.

Som kontrast till det här livet vill jag återge en liten beskrivning av en svensk grillkväll så som en av våra svenska vänner anser att den gestaltar sig. Jag fick det här på mail idag.

> Efter fyra långa månader av kyla och vinter så är det äntligen vår
> och grillsäsongen är här. Därför är det viktigt att påminna er alla
> om hur det går till, eftersom det är den enda matlagningen som en
> riktig man gör.
> Förmodligen eftersom det medför vissa risker (tändvätska, eld osv).
>
> När en man erbjuder sig att grilla händer följande:
> Rutin:
> 1. Kvinnan handlar all mat.
> 2. Kvinnan gör en potatisrätt, sallad, vitlöksbröd, en eller ett par
> såser och förbereder efterrätten
> 3. Kvinnan marinerar köttet lägger det på ett fat tillsammans med de
> nödvändiga grillverktygen och eventuella kryddor.
> Sedan bär hon ut det till mannen som sitter bredvid grillen - med en
> öl i handen
>
> Här kommer det viktiga:
> 4. MANNEN PLACERAR KÖTTET PÅ GRILLEN
>
> Mera rutiner:
> 5. Kvinnan tar fram tallrikar, glas, bestick, servetter, underlägg och så vidare...
> 6. Kvinnan går ut till mannen och säger till honom att köttet bränns
> vid. Han tackar henne och frågar om hon kan gå in och hämta en öl
> till medan han försöker att rädda köttet!
>
> Viktigt igen:
> 7. MANNEN TAR BORT KÖTTET FRÅN GRILLEN OCH LÄMNAR ÖVER DET TILL
> KVINNAN
>
> Ännu mera rutiner:
> 8. Kvinnan dukar fram tallrikar, glas, bestick, servetter, sallad,
> bröd, potatisen, såserna och bär ut dem till bordet där hon har lagt på en ren duk
> 9. Efter maten så dukar kvinnan av och diskar
>
>
Och viktigast av allt:
> 10. Allihopa tackar mannen så mycket för den utsökta maten och
> berömmer honom för hans färdigheter .
> 11. Mannen frågar därpå kvinnan om hon har njutit av sin lediga
> dag??? När han ser hennes reaktion så kommer han fram till (det han
> har misstänkt länge) att det går aldrig att göra en kvinna nöjd!
>
> Ha det så trevligt vid nästa grilltillfälle!


Tänk så olika livet kan vara!!! Ha en trevlig grillsommar – vi har det.