google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Livskvalitet som pensionär i Europa: juli 2012 google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0
Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

tisdag 17 juli 2012

Sommaren är hektiskt


Vi fick en lapp från kommunen i brevlådan häromdagen. Dom meddelade att kommunens festkommitté kommer att vandra runt i byn om några dagar åtföljda av en traditionell promenadorkester och samla in bidrag till årets sommarfest. Det blir fest i dagarna fem med massor av mat och underhållning.

Det är ganska ovant för en svensk att uppleva hur mycket arbete och resurser man lägger ned på det sociala livet i kommunen. Det finns en festkommitté på varje plats och så har man en särskild grupp som välkomnar och tar hand om nyanlända till kommunen. Givetvis har man en speciell pensionärsklubb som ordnar resor och muntrationer för de äldre. Man har dessutom en kommitté som speciellt gör saker för barnen. 

Dom flesta fester betalas av kommunen, men i just den här sommarfesten kan man bidra till. Man får också vara med och samla in pengar om man känner för det. Att man skickar ut meddelande i förväg och varnar är dels för att man skall vara hemma så man kan bidra, dels att man skall veta vad det är för personer som knackar på och vad pengarna går till.

Annars är det hektiskt just nu. Alla byar i omgivningen har fester av olika slag. Många vingårdar ordnar muntrationer varje vecka. Det kan vara mat och vinprovning, konst och vinprovning eller jazzmusik och vinprovning. Kostnaderna för dessa evenemang är ofta närmast symboliska. Ovanpå det så är det konserter, utställningar, temafester kring olika lokala produkter och en massa annat. Så kommer det givetvis en ström av vänner och släktingar för att inte tala om alla knytkalas man blir inbjuden till med jämna och ojämna mellanrum.

Lyckligtvis är vädret sådant att man kan umgås ute till långt fram på nätterna, vilket gör att allt blir mycket enklare och mer lättplanerat. Så har vi fått en restaurang i byn. Visserligen är den av enklaste slag, men maten är bra och paret som driver den trevliga. Den samverkar med byns vittberömda motorcykelpub, så det blir numera ett ganska blandat klientel nere på torget. Där blandas nu vi invandrare med hantverkare från omgivningen, vanliga bybor, samt fulltatuerade HD-åkande och i vanlig ordning välväxta motorcykelburna entusiaster som har barnasinnet kvar, men knappast varken ålder eller skick. Men dom är snälla trots sina skrämmande symboler och sin utstyrsel.

Vi fick en ofrivillig utflykt i går. Innan helgen åkte vi till IKEA för att köpa en ny sängram till vår antika säng så våra resliga gäster skall få plats. Det var en tripp på 25 mil. Väl hemma insåg vi att en vital del saknades så i måndags var det bara att åka tillbaka till IKEA för komplettering. Det är trist att se hur IKEA blir sämre och sämre sedan Ingvar blivit för gammal att styra upp de unga räknenissarna. Inte nog med att man spionerar på sin personal i Frankrike - man försämrar också successivt, framför allt maten. Inte är det rent och snyggt heller som det alltid var på IKEA förr. Man undrar hur dom tänker?

I dag kommer Madelaine och Ulf åkande ned från ett regnigt Europa och får möta vår obligatoriska sol. Vi ser fram emot att umgås med dom tills dom tröttnar och drar vidare, sedan kommer Sara och lille Mateo.