Gick du på den lätte - eller?

När jag och min bror var på Nora marknad passerade vi en bekant som i många år haft Noras mest besökta kuriosaaffär. Han berättade följande historia. Under några sommardagar hade han samlat lite av varje i en av sina bodar och satt priset på allt till 10 kronor. Helgen efter när det blivit lite utplockat satte han ned priset till 5 kronor. En lite "finare" äldre dam gick runt i boden och fann slutligen en ganska fin tekanna som föll henne i smaken. Den var inte alls oäven, men damen undrade om hon inte kunde få pruta lite eftersom det var en liten nagg i porslinet på undersidan av locket. Ägaren tittade på henne, rotade en stund i sina fickor och tog sedan fram ett tiokronorsmynt och gav till damen med orden: "Här får du tio kronor och tekannan får du på köpet, det är väl ett bra pris?"

Jag minns den här historien när jag kommer att tänka på hur svårt det är att lita på andra och hur svårt det är att avgöra om man blivit lurad eller ej. På marknaden idag såg jag en händelse som påminner om den i Nora. En "syster" till den fina damen köpte grönsaker i samma stånd som jag. Hon var inte fransyska så hon hade lärt sig att fransmän kan man inte lita på - särskilt inte på marknader. När bonden la hennes grönsaker i en plastkorg och placerade den på vågen protesterade hon ljudligt och sa att hon verkligen inte ville betala för vikten på korgen. Bonden visade då på att vågen var kalibrerad så att den stod på noll med tom korg, vilket hon inte begrep. Hon insisterade och bonden försökte återigen visa att vågen tom faktiskt stod på minus. Han la på en liten pepparfrukt och visade att vågen fortfarande stod på minus, men hon fattade fortfarande inte utan var djupt förorättad för att "grodätaren" försökte lura henne.

Nu är det inte alltid så lätt. En populär inkomstkälla på marknaden är att visa upp små killingar, minigrisar och kattungar. Samtidigt bjuder man på karameller. Den som oförsiktigt nog tar en erbjuden karamell eller fotograferar de små djuren inser att dom knappast kommer därifrån med hedern i behåll utan att ha donerat minst en 5-eurosedel till "djurens bästa".

Härom dagen knackade det på dörren och en man stod utanför med en lista där alla noterat en donation på 10 euro. Han grymtade och stönade och pekade på sin mun och hals vilket betydde att han var stum vilket också framgick av texten på listan. Vår engelska väninna som var på besök var genast beredd att ge honom en tia när vår granne kom förbi och berättade att hon talat med mannen för en halv timma sedan när han köpte bröd och då var det inget fel på rösten. Dessutom hade han kommit i en bil av senare årsmodell.

En liknade händelse var vi med om i somras när en italiensk man som påstod sig ha vandrat från Italien för att gå till Santiago de Compostella. Han var en djupt religiös munk som inte ätit på flera dagar och sovit utomhus. Han bad nu om en allmosa. Min fru som är medkännande hänvisade honom till mig som arbetade med något utanför och hade plånboken till hands.

Nu är det så att religiösa pilgrimer som är på väg till Santiago de Compostella, och i synnerhet dom som är munkar, får gratis mat och logi på täta ställen efter vägen av lokala kloster, så något stämde inte med hans historia. Dessutom skvallrade hans modetillverkade kläder under hans slitna jacka att han knappast var fattig. Att jag sedan ogärna ger pengar till religiösa dörrknackare gjorde att jag beklagade och sa att han inte kunde få några pengar. De okvädningsord och eder som då strömmade ur hans mun hade han knappast lärt sig på något kloster.

Slutligen måste jag göra ett tillägg i efterhand. Det bär mig emot eftersom jag inte gillar lyteskomik, men jag kan inte motstå följande videosnutt. http://www.youtube.com/watch?v=EUPlsm4A1QI&sns=fb
Tipstack till David Granath