Efter regn kommer sol - eller hur det nu var

Ett urgammalt golv

Nu kommer solen tillbaka igen efter tre dagars ihållande regn. Meteon (väderrapporten) hotade med katastrofoväder med 30 sekundmeter och åska, men troligen har dom samma kaffesump här som alla andra väderspåmän numera så det blev inte så farligt. Visst regnade det och blåste, men någon åska såg vi inte till och det var inte värre än en vanlig ruskig vinterdag på svenska västkusten - varmare bara. Min fru blev alldeles tossig av sysslolöshet så vi tog oss för att göra rent vårt köksgolv.

Större delen av golvet består av 250 år gamla röda plattor, så kallade tometter. Dom är 35 mm tjocka och lagda direkt på jorden under golvet. Eftersom dom är handgjorda är dom väldigt ojämna och poriga, men fantastiskt vackra med sin djupröda tegelfärg. Resten av golvet har vi varit tvungna att lägga om med snarlika nytillverkade plattor som är så lika dom kan bli de gamla - inte lika vackra dock. Problemet är emellertid att porerna på dom nya plattorna efter hand fylls med sedimenterad smuts som blir kvar när man tvättar golvet med mopp. Det gör att plattorna efter en tid ser ganska tråkiga ut med mörkgrå prickar och ränder i fördjupningarna i de tegelröda plattorna, Detta kräver åtgärder då och då.

Tricket är att borsta plattorna, speciellt i fördjupningarna, med en levang och rikligt med varmt vatten med rengöringsmedel. Sedan är det bara att ta fram vattendammsugaren och suga rent alla fördjupningar så smutsvattnet försvinner. Det här är ett knäarbete så det känns i rygg och knän efteråt. Efter att det har torkat polerar vi båda golven med bivax och golvpoleringsmaskin. Det här jobbet får man göra ett par gånger om året, så man får vara glad att det regnar ibland.

Vårt hus i Björboholm

När jag skrivit färdigt dom här raderna så får vi diskutera vad vi skall göra idag. Lite frisk luft måste vi ju ha efter att suttit inne flera dagar. Det är förunderligt hur påverkad man blir av några dagars regn när man är van vid att vädret alltid är vacker. När vi bodde i Björboholm var ju de dagar på vintern när det inte var ruskväder en högtid, man förväntade sig inget annat än en grå filt över tillvaron - vädermässigt alltså. Det som gjorde oss mest frustrerade var emellertid när vi såg hur svartmöglet växte till på husfasaden och de fina snickerierna som vi jobbat så mycket med blev svartare och svartare för varje dag som led. När första vårsolen kom var det bara att ta fram borstarna och tvätta hela huset med norsk husvask som är riktigt rejäla grejor. Att tvätta ett hus som är 30 meter långt och två våningar högt är ganska mycket jobb och det går åt mycket husvask.

Apropå fasader så har jag ett jobb som måste fixa idag. Jag måste fästa upp de rankor av vildvin som vinden rivit ned från fasaden. Det är så vackert med vildvinet så jag vill inte att det skall ge upp.