Nu är det viss skillnad på att bryta mot regler i Frankrike och i Sverige. Även om man i Frankrike bryter mot exempelvis trafikregler eller betalar in sin skatt för sent - saker som i princip skall innebära straff - så blir det sällan mer än en tillsägelse eller påminnelse och dessutom framförd på ett artigt sätt, förutsatt att man själv verkar inse sitt misstag och uppför sig väl. Men nu till sakfrågan.
Frågan om att använda mittfilen på motorväg är en av de brott som ingen har kunnat få mig att förstå allvaret i. En helt vanlig dag på en fransk motorväg är högerfilen fullproppad med långtradare lastade med spanska grönsaker på väg till Östeuropa, samt holländska campingbilar och husvagnar. Där går det inte särskilt fort och luckorna mellan fordonen är närmast obefintlig. Mittenfilen håller emellertid ofta den lagstadgade farten på 130 km/timma medan högerfilen är relativt glest trafikerad om det inte är veckoslut mitt i sommaren. Där fräser mestadels tyskregistrerade BMW och Audi fram i obegränsad fart som inte besväras av något som händer i de två övriga filerna eller, i deras tycke, fjantiga hastighetsbegränsningar. Även i Frankrike har vi emellertid en del privatpoliser och – hör och häpna – ”vänner av ordning”, speciellt andras ordning som det vanligen brukar vara inom den kategorin.
Dessa rättskaffens personer har ett mycket speciellt trafikbeteende. När en sådan trafikant hastigt dyker upp ca 1,5 meter bakom ens bil i mittenfilen vidtar ett aggressivt blinkande och knôende bakifrån för att man skall trycka sig in i den högra filen där trafikrytmen är minst 40 km/timma långsammare. Att det finns en fullständigt tom vänsterfil som går att använda faller aldrig denna person in. Om man inte lyder kastar sig personen slutligen ut i vänsterfilen och skär in framför ens egen bil så man tvingas bromsa för att inte få framskärmen skadad. Den omkörande trycker sig sedan in mellan en rumänsk långtradare och en holländsk husbil och tvingas tvärbromsa till den trafikrytm som där råder. Nästan omedelbart kastar han sig emellertid ut i mittenfilen igen, accelererar vilt med sin ofta kraftfulla bil för att hinna upp nästa idiot som kör i fel körfält – efter lite skrämsel, runda densamme i rasande fart i vänsterfilen och därefter skära över två filer för att återigen bromsa sig in mellan ett par långsamma fordon i högerfilen. Detta kan man med stigande oro följa tills den skicklige föraren försvinner vid horisonten. Jag har några häftiga videosnuttar av sådan slalomkörning i högfart, som skulle göra Ingemar Stenmark grön av avund. Om man inte insett det tidigare så ser man då vilka risker sidoförflyttningar i hög fart innebär i trafiken – vilket tydligen inte lagstiftarna insett.
Efter alla livsfarliga händelser (1) på våra franska vägar har jag nämligen skaffat mig en kamera i framrutan så mina efterlevande åtminstone kan se att det inte var mitt eget fel.
1) Officiell EU- och fransk statistik visar att antalet dödsolyckor i trafiken är fem gånger så hög per capita i Sydfrankrike som i exempelvis Sverige. Dessutom ser de ”överlevande” bilarna – även ganska nya - ut som gamla Gevaliaburkar som barnen spelat fotboll med. Det är dåligt beställt både med omdömet och körskickligheten således.
PS: Om någon inte förstår min referens till Gevaliaburkar så får ni fråga morfar och mormor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar