Påskfirande i strålande väder

Påsken har just passerat! Vinstockarna har smyckat sig med små ljusgröna vippor lagom till helgen, syrenerna och flädern blommar liksom blåregnet och till och med vallmon har kommit i dikesrenarna. Allt är väldigt grönt i naturen. Det är en vacker tid.

Sista i raden av födelsedagar för en tid har avätits på Restaurang Coq Hardy i Narbonne. Nu kommer en ganska lugn tid innan vänner från när och fjärran letar sig hit till oss och värmen. Det skall bli trevligt att återse dom som brukar komma på sommaren och vi ser fram emot några som kommer för första gången. Vi tänkte hinna med några dagars resa till Spanien under mellantiden. Det blir Granada, Cordoba och Toledo - en ganska lagom biltur om man tar det i rimliga etapper.

En ofrivillig Spanienresa blev det härom dagen när min fru, istället för att hamna i Toulouse, där det var strejk, var tvungen att åka till Barcelona från Amsterdam. En resa fram och tillbaka på nästan 60 mil över dagen är inget man önskar sig om man kan slippa.

Hemflugen lammfilé, sikrom och rådjursstek från Sverige fick utgöra basen för två trevliga kvällar med först franska vänner, sedan engelska. Första middagen bestod av sikrom, med traditionella svenska garneringar, min frus patenterade gratinerade ostron som även fransmännen längtar efter, rosastekt lammfile med en sås på en blandning av espelettepeppar och grönpeppar blev perfekt med en puré på potatis och jordärtskockor. Färska hallon blev efterrätt.

Engelsmännen fick färsk sparris med ostsås, rådjursfilé med rostade grönsaker och en blandning av färska jordgubbar och hallon som dessert. Givetvis åt vi ett antal ostar till båda middagarna. Bor man i Boutenac behöver man aldrig fundera på vad man skall dricka eftersom vinerna är superbra, om än väl kraftiga i en dels människors smak.

Nu undrar säkert någon varför man importerar mat från Sverige när man bor i matens hemland Frankrike. Skälet är att vissa specialiteter inte går att få tag på härnere. Man styckar inte ut vare sig ytter- eller innerfilé av lamm i Frankrike. Viltkött är ingen stor grej här om det inte rör sig om vildsvin förstås och sikrom vet man inte ens att det existerar. Lax- och öringrom kan man till nöds hitta, men det gillar vi inte så mycket.

På annandagen bestämde vi att vi skulle åka till vår gamla sommarstad Sete. Väl ditkomna startade med en långpromenad på stranden och besökte sedan en av dom  nya restaurangerna som man byggt. Stranden i Sete har alltid varit en av Frankrikes bästa, men nu är den riktigt välordnad med massor av plats, parkeringar och restauranger, men framför allt en 12 km låg bred sandstrand. Man bygger också mängder av nya lägenheter med havskontakt i ena ändan utan att dom stör den vackra stranden. Det var mängder av folk som solade och en del badade till och med.

Som sig bör åt vi fisk. Min fru fick en bamseskiva svärdfisk och jag åt en helstekt Dorade. Båda var helt perfekta. De hade tillagats "a la plancha", vilket är svårt att översätta till svenska. I Sverige kallar man det oftast plankstek och serverar det på en träskiva. Jag vet inte hur man fått till det, men här nere betyder a la plancha att det är stekt på gjutjärnshällen, dvs. den är inte grillad. Således serveras den på en vanlig tallrik.

Det var stort möte av stora segelskepp i Sete så sta'n var knôkad med folk. Hela kanalen var fullparkerad med gamla segelskutor vilket gjorde att fiskebåtarna hade förpassats till sidokanalerna och kanalerna på baksidan av ön. Det var ett fantastiskt folkliv på gatorna och alla restauranger och kaféer var fulla av folk som njöt i solen.

Hela vägen hem körde vi med taket öppet och när vi kom hem vid 19-tiden var det fortfarande 20 grader varmt. Det är en härlig tid som vi har framför oss nu.