Den franska akuten – mitt första möte

När jag opererat mig för grå starr den 20 december fick jag förmaningar av den opererande läkaren att jag måste höra av mig om jag upplevde några obehag. Obehag fick jag häromdagen och de blev värre idag – grusig och röd i det opererade ögat. Eftersom det är lördag är alla vanliga kliniker och alla husläkare stängda så det fick bli akuten i Narbonne.

Vi kom dit 11.15, skrev in oss och blev ombedda att sitta ned i väntrummet där det på grund av veckodagen var ganska mycket folk för att vara i Frankrike – fyra personer före mig. Efter knappt tio minuter kom en sköterska (manlig) och placerade mig i ett litet undersökningsrum där han tog alla uppgifter – varför jag söker, sjukdomshistoria, allergier, mediciner jag tar osv. Efter ytterligare tio minuter kommer en allmänläkare och undersöker mig och konstaterar att jag har en inflammation som en ögonspecialist bör titta på. Sagt och gjort – han går och ringer min opererande läkare och efter en stunds väntan kommer en sköterska och säger att vi skall träffa den opererande ögonspecialisten utanför ögonkliniken i en annan del av Narbonne 13.30. Klockan är nu lite över tolv.

Vi hinner ta lite lunch samt gå till ett trädgårdscenter och köpa några blommor innan det är dags. Prick 13.30 dyker läkaren upp, larmar av den stängda kliniken och släpper in oss, varefter han undersöker mitt öga grundligt. Han konstaterar att ärret efter operationen inte gått ihop riktigt, men det inte är något oroande. Han skriver ut droppar för ögat och vi tackar för oss och önskar varandra en trevlig helg varefter vi tar en promenad i Narbonne innan vi åker hem till katten, som som vanligt, känner igen ljudet från vår bilmotor och kommer ut genom kattluckan och möter oss.

Kan man begära mer än så av service och omhändertagande?