I Sverige är det viktigt att effektivisera. Det är det man
gjort när man som följd lyckats öka dödligheten och skadorna hos nyfödda. De är
ofta det man gjort när man får en skola där eleverna inte lär sig det mest
grundläggande. Sverige är ofta väldigt bra på att effektivisera, men kan man
verkligen tala om att man är effektiv om resultatet blir fullständigt fel. För
gemene man skorrar detta falskt – med rätta.
En del av problemet ligger i ordet effektivisering i det
svenska språket. Det täcker nämligen in två helt olika betydelser, som vårt
språk inte har någon enkel täckning för och därmed blir företeelsen effektivisering
också vag och odefinierad och leder därmed fel i den praktiska handlingen. För
att förklara skillnaden måste man gå till det engelska språket. Där finns två
ord som båda översätts till svenskans effektivisering – det är dels ”effectiveness”,
dels ”efficiency”. ”Effectiveness” kan enkelt översättas med ”att göra rätt
saker”, medan ”efficiency” betyder ”att göra saker rätt”. För att skillnaden skall bli tydligare kan man
säga att det är möjligt att göra ”fel saker på rätt sätt”, likaväl som man kan
göra ”rätt saker på fel sätt”. I det första fallet är redan tanken fel men
genomförs efter alla konstens regler. I det senare fallet är tanken god men
fuskas bort av okunnighet eller oskicklighet.
”Effectiveness” är knutet till vilken effekt som åtgärden
får, dvs. huruvida men uppnår det önskade resultatet, eller åtminstone inte
orsakar oönskade konsekvenser. Efficiency handlar egentligen bara om huruvida
den åtgärd man gjort har gjorts på ett bra sätt. ”Effectiveness” handlar om
resultatet, ”efficiency” om tillvägagångssättet.
Att skära ned resurserna till förlossningsvård på ett sådant
sätt att spädbarn dör eller får bestående hjärnskador kan således vara en
effektivisering i betydelsen ”efficiency” om det handlar om att spara pengar
för kommunen, men kan aldrig betraktas som en effektivisering i betydelsen ”effectivness”
om det får negativa konsekvenser för det som är själva syftet med verksamheten,
dvs. att hjälpa barn till världen på ett säkert sätt.
Om man inte förstår skillnaden mellan de här två betydelserna
av ordet effektivitet kan det ofta bli så att man ”gör fel saker på rätt sätt”,
vilket får förödande konsekvenser. Man tar beslut om en åtgärd som man tror
skall få goda konsekvenser, men som i verkligheten får helt motsatt verkan,
eller följdverkningar som man inte förutsett. Ju effektivare – i betydelsen ”efficiency”
– man då genomför dessa felaktiga åtgärder ju värre blir konsekvenserna.
Effektiviteten i betydelse ”effectiveness” blir katastrofalt låg.
Ett annat exempel rör en, idag inflammerad fråga om storskalig utbyggnad av vindkraft på svenska landsbygden. Jag ser från min
takterrass i Sydfrankrike ett ganska stort antal vindkraftverk. De stör mig
inte det minsta. Frankrike anser sig behöva alternativ energi eftersom deras
CO2 belastning från traditionell elproduktion är hög i motsats till Sverige där
den är närmast obefintlig. Eftersom jag bor i en korridor från Atlanten till
Medelhavet mellan två bergskedjor är tillgången till vind bra och därmed
lämplig för vindkraftverk. Vindsnurrorna är uppförda i grupper på mindre än ett
dussin ute i de vidsträckta vingårdarna eller på toppen av de otillgängliga
bergsryggar som finns här. Inga ligger nära bebyggelse och orsakar inga
miljöproblem för de boende. Inte heller är de placerade så att de äventyrar
friluftslivet eller den populära jakten. De är också inpassade i naturen på ett
sätt som åtminstone inte stör mig. Huruvida vindkraft är den mest effektiva
sättet att producera energi, eller om de som helhet är särskilt miljövänliga
råder det delade meningar om, men vi lämnar det därhän i det här resonemanget.
Man har här i Frankrike valt en lösning som är väl anpassad
till de förutsättningar som finns, men samtidigt undvikit de omedelbara
nackdelarna för de omkringboende. Väldigt få protester förekommer. I Sverige
har man emellertid strävat efter att vara mer effektiv – i betydelsen "efficient" – och anlagt industriområden för vindkraftsproduktion på hundratals verk som
fullständigt förändrar livsmiljön för människor och deras möjlighet att göra
sig bruk av naturen i sin trakt. Ofta läggs dessa industriinstallationer i
känsliga och erkänt bevaransvärda naturmiljöer. Genom att suboptimera en aspekt,
dvs. att ”göra saker rätt”, men inte nödvändigtvis ”göra rätt saker” har man
således orsakat fler negativa effekter än man vunnit positiva. Ett annat
exempel på samma sak är att köra bil på bränsle som gör att människor i fattiga
länder inte har råd att äta sin mat längre, eller köra elbilar som gör att
Bolivia troligen snart tvingas, av internationella industri- och miljöintressen,
att exploatera sin saltöknar trots att de vet att det skulle vara förödande för
befolkningen och för naturen. Där finns nämligen världen största tillgång på
den ytterst sällsynta och icke förnybara resursen Litium, som är nödvändig för
elbilarnas batterier.
Om någon är mer intresserad av begreppen effektivitet och
användbarhet kan man läsa artikeln: ”A
theoretical reflection on the practice of designing for usability”
En annan nyttig men skrämmande läsning är: http://www.dn.se/debatt/domedagsindustrin-har-blivit-en-sjalvgaende-maskin/
Vinjettbilden är lånad från: http://petrabrask.wordpress.com/2011/11/24/ar-det-hammande-att-vara-effektiv/
1 kommentar:
Effektivt rättsväsende?
Le chauffard qui avait tué un policier à Cannes condamné à 12 ans de prison
Vad hade han fått i Sverige?
Skicka en kommentar