Att röka på

Jag hörde på nyheterna i morse att bruket av cannabis - både marijuana och hasch ökar dramatiskt i Sverige. Man intervjuade en företagare i IT-branschen som menade att han blev mer kreativ och aktiv när han rökte på och kunde prestera bättre i sitt arbete. Han pekade också på den idag vanliga strävan till att uppnå mindfullness, vilket han testat med yoga och vad man nu gör. Att röka på var ett mycket snabbare och mer effektivt sätt att uppnå mindfullness menade han. Det påminner lite om idrottsmän som insett att droger leder snabbare till resultat än svettig träning.

En drogexpert yttrade sig och gav honom rätt i att man faktiskt momentant kan bli mer aktiv när man röker cannabis, men pekade på att drogen verkar i flera veckor i kroppen och successivt sätter ned tankeförmågan och kreativiteten – man blir förslöad som normaltillstånd och måste röka på för att komma upp ens i närheten av den normala nivå man hade innan missbruket. Han berättade att om den normala nivån var 5 så sänktes den efter ganska kort tid av missbruk till 2. Om man då rökte på kanske man kom upp i 4, vilket upplevdes, av missbrukaren, som en fantastisk förbättring. Om man då har ett arbete där det krävs kreativitet och arbete under sena nätter måste man fortsätta att röka på för att prestera. Jag har upplevt en liknande situation efter min operation i huvudet. För att hjärnan skulle återta sin form fick jag en kur av cortison, vilket hade precis denna euforiska och kreativitetshöjande effekt som man kortsiktigt får av cannabis. Jag minns att jag mådde som en prins och alla i min omgivning tyckte jag var såå trevlig och hade hämtat mig så fantastisk efter min operation. Forskning har även visat att alkoholkonsumtion kortsiktigt gör att man upplever sig själv som vackrare och mer attraktiv ända tills man klappar igenom vid bardisken.

Jag måste berätta en sann historia: På 80-talet hade jag en god vän och kollega, som liksom så många arkitekter gjorde på den tiden, hade placerat sin son på Rudolf Steinerskolan i Järna. Skolan drivs enligt waldorfpedagogikens principer, vilket är en del av den antroposofiska sektens trossystem. Han var nöjd med valet i stort, men bekymrad över det intensiva cannabisbruket på skolan, vilket tydligen var accepterat så länge plantorna var makrobiotiskt odlade. Sonen lyssnade inte på faderns varningar utan framhävde de goda effekterna och ofarligheten hos drogen. Han funderade nu på att röka tillsammans med sin son för att kunna diskutera frågan på jämställd nivå. Han undrade vad jag ansåg om det. Jag berättade då om de långsiktiga effekter som bruk av cannabis har på hjärnan och då sken han upp och sade: ”Men då kan jag ju berätta för min son att han riskerar att sänka sin reinkarnationspotential om han röker hasch - det borde han lyssna till.”