Vi fick en lapp
från kommunen i brevlådan häromdagen. Dom meddelade att kommunens festkommitté
kommer att vandra runt i byn om några dagar åtföljda av en traditionell
promenadorkester och samla in bidrag till årets sommarfest. Det blir fest i
dagarna fem med massor av mat och underhållning.
Det är ganska
ovant för en svensk att uppleva hur mycket arbete och resurser man lägger ned
på det sociala livet i kommunen. Det finns en festkommitté på varje plats och
så har man en särskild grupp som välkomnar och tar hand om nyanlända till
kommunen. Givetvis har man en speciell pensionärsklubb som ordnar resor och
muntrationer för de äldre. Man har dessutom en kommitté som speciellt gör saker
för barnen.
Dom flesta fester
betalas av kommunen, men i just den här sommarfesten kan man bidra till. Man
får också vara med och samla in pengar om man känner för det. Att man skickar
ut meddelande i förväg och varnar är dels för att man skall vara hemma så man
kan bidra, dels att man skall veta vad det är för personer som knackar på och
vad pengarna går till.
Annars är det
hektiskt just nu. Alla byar i omgivningen har fester av olika slag. Många
vingårdar ordnar muntrationer varje vecka. Det kan vara mat och vinprovning,
konst och vinprovning eller jazzmusik och vinprovning. Kostnaderna för dessa
evenemang är ofta närmast symboliska. Ovanpå det så är det konserter,
utställningar, temafester kring olika lokala produkter och en massa annat. Så
kommer det givetvis en ström av vänner och släktingar för att inte tala om alla
knytkalas man blir inbjuden till med jämna och ojämna mellanrum.
Lyckligtvis är
vädret sådant att man kan umgås ute till långt fram på nätterna, vilket gör att
allt blir mycket enklare och mer lättplanerat. Så har vi fått en restaurang i
byn. Visserligen är den av enklaste slag, men maten är bra och paret som driver
den trevliga. Den samverkar med byns vittberömda motorcykelpub, så det blir
numera ett ganska blandat klientel nere på torget. Där blandas nu vi invandrare
med hantverkare från omgivningen, vanliga bybor, samt fulltatuerade HD-åkande
och i vanlig ordning välväxta motorcykelburna entusiaster som har barnasinnet
kvar, men knappast varken ålder eller skick. Men dom är snälla trots sina
skrämmande symboler och sin utstyrsel.
Vi fick en ofrivillig utflykt i går. Innan helgen åkte vi till IKEA för att köpa en ny sängram till vår antika säng så våra resliga gäster skall få plats. Det var en tripp på 25 mil. Väl hemma insåg vi att en vital del saknades så i måndags var det bara att åka tillbaka till IKEA för komplettering. Det är trist att se hur IKEA blir sämre och sämre sedan Ingvar blivit för gammal att styra upp de unga räknenissarna. Inte nog med att man spionerar på sin personal i Frankrike - man försämrar också successivt, framför allt maten. Inte är det rent och snyggt heller som det alltid var på IKEA förr. Man undrar hur dom tänker?
I dag kommer
Madelaine och Ulf åkande ned från ett regnigt Europa och får möta vår
obligatoriska sol. Vi ser fram emot att umgås med dom tills dom tröttnar och
drar vidare, sedan kommer Sara och lille Mateo.
2 kommentarer:
Precis överens med dig speciellt i vad du skriver om IKEA i Frankrike; Trodde bara att det var jag som är besviken på deras speceriaffär! Jag heter Ingrid bor också i Frankrike sedan mer än ett halvsekel tillbaka men lite längre norrut, i närheten av Grenoble. Har en site (mest på franska men en del på svenska om du skulle vara nyfiken!) Hej och grattis till din blogg, jag har bokmärkt den för jag släktforskar själv en hel del...)
Har du en länk till din site så vore det trevligt att läsa.
Skicka en kommentar