Från Boutenac till Sverige med barnbarn

Flyga skall man inte för det är väldigt miljöovänligt - åka bil skall man inte ens tala om. Man skulle kunna tro att man därför skulle vilja göra det både billigt och attraktivt att använda alternativa fortskaffningsmedel. Vi har läst i tidningen att det är så krångligt att åka kollektivt i Stockholm om man skall betala för det och i Göteborg är det lika illa. Där klår man upp resenärerna också för säkerhets skull med jämna mellanrum så dom skall lära sig vad som gäller.

Att köra bil genom hela Tyskland är ju ingen höjdare så i tänkte därför prova att ta biltåget från Narbonne till Hamburg. Om någon tror att detta milövänliga sätt att färdas är billigt så misstar ni er. Minst 10 000 ToR får man betala. Vi fick punga ut med 7000 enkel resa. 

Dagen för avfärd kom och vi skulle vara på plats för lastning vid middagstid eftersom lastningen skulle börja 13.30. Tåget skulle avgå 18.22 så nog var det rejäl incheckningstid. Nu var allt försenat så vi fick vänta fyra och en halv timma innan vi kunde köra ombord. Att det var 35 grader varmt och ingen skugga gjorde väntan lite jobbig eftersom förarna enligt reglerna inte fick lämna bilen. Visserligen meddelade man att de gjorde ett undantag, men det fick inte förarna veta för högtalarna funkade bara inomhus. 

Efter bara någon timma strejkade dryckesutomaten, men det var inte Deutche Bahns ansvar så det struntade man i. Dessutom meddelade man att serveringen på tåget skulle vara begränsad  grund av ett fel så det gällde att bunkra upp innan man steg ombord.

När vi steg ombord på tåget tappade Mateo sina solglasögon under tåget, vilket inte var så kul, men glädjen var desto större när jag kravlat under tåget och hämtat dom. Tågvagnarna var förmodligen från tyska järnvägens museum och oerhört obekväma. Tågvärdarna talade bara tyska, inte ett ord varken engelska eller franska på ett tåg som fraktar folk från Sydfrankrike till Hamburg. Tur att min fru talar tyska hjälpligt. 

Som alltid på tåg var det en akrobatisk övning att komma iordning för natten. Vi sov emellertid hyfsat, jag med öronproppar för det var väldigt många skenskarvar och växlar. Frukost serverades norr om Frankfurt och den var väl som man kan förvänta sig. Morgontoaletten blir ju ett äventyr i sig - det gäller att ha låga ambitioner. En designmässig underlighet är handfatet som är infällt under en hylla, vilket gör att man inte kan tvätta ansiktet om man inte vill stå på knä och sticka huvudet under hyllan. I annat fall hamnar allt vatten på fötterna. När man borstar tänderna får man långspotta in under hyllan för att träffa handfatet.

Eftersom det här var första gången vi använde biltåget var vi lite nyfikna. Det bli nog ingen andra gång. Dels är det snuskigt dyrt, nedslitet, inte särskilt rent och medioker service. Nu hade vi ju egen kupe eftersom vi var fyra, men man kan ju bara tänka sig hur det skulle vara att sambo med två till tre främlingar. För att undvika det måste man betala för hela kupen. 

Komforten var emellertid mitt största problem. Att sova på de stenhårda britsarna gick, men sitta klarade inte min rygg. Jag fick ligga ned större delen av resan eller sitta i lotusställning. Med smärtstillande tabletter tog jag mig till Hamburg. Resan blev kortare med hjälp av blomsterspelet, som jag vann tre gånger på raken, fast somliga försökte fuska. 

Nästa resa blir flyg och hyrbil i Sverige. Vi konstaterade att den tid vi fick vänta på lastning hade med råge räckt till hela resan med flyg till Sverige. Man får vara både rik och idealistisk för att välja tågalternativet framför andra färdmedel.

Stena Germanica från Kiel till Göteborg var en dröm jämfört med Deutche Bahn. Bra hytter, rent och snyggt och trevlig  personal. De enda bristerna var de vanliga i de flesta hotell. Den miljövänliga tvålautomaten strejkade och fri WiFi funkade bara fläckvis. Man börjar bli van vid den braskande reklamen om fritt Internet nu. När man påpekar att man inte får någon kontakt i rummet säger dom: "Vilket rum är ni i?" "806". "Ja, just i det rummet/våningen/flygeln har vi lite problem med täckningen". Oftast funkar det i korridoren utanför, men det är lite jobbigt att stå där.

I sanningens namn måste sägas att barnen tyckte resan var bra - inte ens väntan på pålastning klagade dom på. Alternativet att åka bil hade inte funkat, men väl flyg.

Att komma till Göteborg och leka med kusinen Hjalmar var en riktig höjdare.