Om man vill bjuda sina utländska vänner på svensk mat

Inlagda rödbetor

När man bor utomlands får man ibland ryck och vill laga sådant som man fick när man var liten eller sina svenska älsklingsrätter. Det kan emellertid bli en del problem att hitta rätt råvaror. Eftersom vi nu bott här en tid så har vi lärt oss vad man kan hitta i Frankrike och vad man måste importera från Sverige.

Svensk husmanskost är väldigt uppskattad bland såväl franska som andra nationaliteter bland våra vänner så vi försöker bjuda på det ibland.

Svenska köttbullar kan vara ett problem eftersom köttfärsen här är väldigt grovmalen och inte passar så bra till köttbullar. Man kan emellertid med förkärlek köpa kött som är till för "steak hache" som är fransmännens svar på hamburgaren. Man kan köpa sådan färs både som färdiga biffar och i lös vikt. Dom tar då den köttbit man pekar på och mal den. Kalv, gris och oxe eller lamm om man föredrar det.

Gravlax är en annan populär svensk rätt och där finns fantastisk fin lax att köpa hos fiskhandlaren så det blir inget problem alls. En annan svensk specialitet - löjrom, eller sikrom som vi gillar bättre måste man importera. Vi köper halvkilosburkar frysta på saluhallen i Göteborg och dom tinar inte alls i resväskan om man lägger den i en isoleringspåse. När vi kommer fram tinar vi den och delar upp den i mindre burkar och fryser om den. Man kan också frysa hela burken och skopa upp efter hand, men då blir det väldigt "vattnigt" i slutet eftersom man krossar så många romkorn.

Lustigt nog kan man inte köpa gula ärtor här så det får man importera liksom punschen som för en gammal chalmerist är nödvändig. Däremot är det fläsk man köper här i charkdisken överlägset det mesta vi ätit så ärtsoppa av hög kvalitet kan man bjuda på. Svensk senap får man importera och det bör man göra om man vill ha en riktig gravlaxsås till laxen. Man kan ju också göra egen, men senapspulver är svårt att få tag i. Däremot finns frön om man vill ha besväret.

Kålrot smakar inte alls som hemma så någon riktig rotmos kan man inte få. Den heter "rutabaga" på franska som är en förvanskning av det gamla västgötska ordet "rotabagge". Kan man gissa att vikingarna hade massor av sådana med sig som färdkost?

Kalvkött är av hög kvalitet här och billigt så dillköttet blir underbart gott. Likaså är det en höjdare med det fina lösviktsfläsket till rårakor eller raggmunk. Däremot får man importera lingonsylt om man nu kan hitta riktig sådan i Sverige nu för tiden. Sist kokade vi från färska lingon och tog med oss hit.

Vill man ha annan sill än IKEAS får man ta med sig några burkar inläggningssill i kappsäcken och fixa själv. Samma sak är det med snapsen, men där finns det fina råvaror i alla styrkor från 40% till 90% att krydda och blanda så det är inget problem.

Några andra udda saker som man inte kan hitta i rätt form här är kryddpeppar (till kalopsen), dillkronor (till skaldjur), pepparrot (till fisk) och fiskbuljongtärning är också svårt.

Andra godsaker som är svårt att finna i Frankrike är viltkött av alla slag. Dessutom styckar man inte ut filén på lamm - varken inner- eller ytterfilé och det är ju synd.

Skälet till att jag blev inspirerad att skriva den här texten är att jag just gjort inlagda rödbetor som vi skall ha till kalopsen, Det är skäligen enkelt här eftersom man säljer färdigkokta rödbetor både på torget och i speceriaffären så man slipper kokningen och skalningen. Det är bara att koka upp en lag och hälla över. Man få emellertid tänka på att ättiksprit i Frankrike är 8%, medan alla svenska recept är för 12% så man får ta en halv gång till så mycket som står i receptet.

En helt annan sak: Alla mina videofilmer om släktforskning är publicerade nu