Varför inte interjuva någon från instutitionen i fråga?

Det är väldigt irriterande att se inslag på TV i Frankrike eftersom allt är dubbat. Man får höra de tre första orden av utländska personer som intervjuas och sedan tar en fransk röst över och helt plötsligt pratar exempelvis Obama franska. Då är det betydligt trevligare med den svenska modellen där man ofta får höra originalsvaren och sedan en svensk röst som berättar vad som sagts. Visst är oftast den svenska översättningen både förkortad och tillrättalagd utifrån vad intervjuaren vill förmedla, men den som kan den intervjuades språk kan ju faktiskt höra vad som verkligen sägs. (Det heter faktiskt intervjuad även om många journalister idag envisas med att säga interjuvad, vilket i och för sig är helt i linje med att det på journalistsvenska heter instutition numera)

I Sverige har en del journalister emellertid börjat med ett annat oskick som åtminstone retat mig en del, speciellt de gånger jag själv varit utsatt för sådana intervjuer. Så här kan det låta.

Intervjuaren Pernilla Besserwissers påannons: ”Sveriges Radio erfar att det finns ett samband mellan magsmärtor och alltför högt intag av rostfri småspik. Professor Bengt Olsson vid Karolinska Institutet kommenterar. Professor Olsson – är det inte så att man får ont imagen om man äter mycket småspik?”

Professor Olsson: ”Jo.”

Pernilla Besserwisser för Sveriges Radio: ”Landets främste expert på magsmärtor orsakade av för högt intag av småspik bekräftar således detta samband för SR”.

Man undrar lite av vilket skäl man över huvud taget har med experterna om dom inte är betrodda att framföra sina rön själva. Av erfarenhet vet jag att ett skäl är att intervjuaren vill känna sig fri att klippa ihop frågor och svar så det passar till den åsikt han/hon bestämt sig för att vi lyssnare skall få höra. Det är lite som med telefonförsäljarna - om man som intervjuad är oförsiktig och svarar JA på frågan om det är vackert väder så har man genast köpt ett dyrt abonnemang när samtalet är färdigklippt, eller i intervjusituation, fått sig tillskriven en åsikt man inte har.

Andra skäl är att intervjuaren själv vill glänsa, alternativt att intervjuaren inte tror att experten kan förklara på ett begripligt sätt, eller att lyssnarna är för dumma för att förstå om inte det blir tillrättalagt av den eminente intervjuaren.